Jodå det är lite avslaget idag. Kommer ner på kontoret först vid nio. Men den extra sega morgonen är jag värd. Har bytt tidig höst utanför fönstret mot tidig vinter. Det är ett avlångt land vi lever i och just den detaljen kan jag känna mig avundsjuk på. Men det är klart när snön kommer kommer också ljuset igen. Allt sugs inte längre upp utan lyser upp istället. Ljuden dämpas och det blir ett slags lugn. Men jag gillar hösten mer än vintern. Passar tungsinnet, det som ändå finns där inne och i mitt fall måste vara där.
Skåne är vacker och människorna trevliga. Det visste jag tidigare och får bekräftat denna gång. Kommer att besöka landskapet igen, det är helt säkert. Österlen, Kulla och kusten vill man se och uppleva ofta. Skulle såklart kunna bo där likaväl som här. Synd att det är så långt borta.
Det jag saknar mest när jag är ute och far är musiken. Här snurrar den hela dagarna. På fältet blir det inte så mycket. Det innebär att jag liksom har en musikskuld när jag kommer hem, en som måste betalas. Så idag kommer högtalare att få jobba och det strömmande ta upp bandbredd. Men det är klart också där rynkar folk på näsan åt valen. Det är för brett, hur skall man kunna placeras i fack. Det går inte. Varför får man inte vara enkel och svår på samma gång? Fri i anden. Borde vara grundlagsskyddat.
Första november. Tamefan har det inte blivit första november. Dagarna går och tiden rusar på. Ett år till har snart gått till ända och man är fortfarande med. Ja jävlar. Men jag är glad för det. Glad för att få vara med. Glad för att jag fortfarande känner att det finns glädje i det jag gör och massor av roliga saker kvar att göra. Mängder faktiskt. Japp, jag säljer min tid som vilken hora som helst och priset är lågt och torskarna utnyttjar det såklart. Man är sig själv närmast. Men det är i det där som sanningen ligger. Att förverkliga drömmar. Drömmar som liksom kyssar inte är till salu. Att göra det utan att stampa på eller utnyttja människor, eller att bara se till sig själv och samla på högarna. Åtminstone där är jag en av de goda. Även om han/hon/det/gud inte bryr sig ett skit om sådant och utdelar poäng för sånt. Man måste liksom tänka utanför det. Det finns bara inuti en det där. När man somnar där med huvudet på kudden eller när man ligger där med döden nafsande en i hasorna. Man kan rent av bli en lycklig människa av sånt.
Näpp. Dags att gå igenom lite och få fart på lite grejer igen. Två Skånska pumpor grinar här utanför på trappen. Det är andars och det mörkas helg. Den jag föddes in i. Eftertänksamhet anbefalles.