Tack och lov för världen snälla människor. Ibland finns de bara där. Manifesteras. För en själv eller för någon som står en nära eller för en helt okänd människa. De lyfter mig varje gång. Varesig jag är åskådare, närstående eller mottagare. De snälla återger mig helt enkelt tron på mänskligheten.
Tack för att ni finns! Mänskligheten vore ingenting utan er.
Det pratas om kris för glesbygden. Ändå händer det. En massa inflytelserika människor flyttar från stan, köper Hälsingegård och prioriterar livet. Det är intressant det där. För det är tv-folk, kulturpersonligheter, konstnärer som flyttar. Jodå vi känner igen det där från London och New York också. Slitna fattiga stadsdelar dit konstnärer och visionärer flyttar eftersom det finns billigt boende, sen tar det några år och så är det där de hippaste restaurangerna, de hippaste klubbarna, de hippaste… finns. Ja sen vill ju alla bo där såklart. Priserna rusar i höjden.
I de flesta fall börjar den här flytten med att man köper stuga, sen upptäcker man vad man har, inifrån så att säga, då föds tanken, “flytta kanske?”, ja och kan man så blir det ofta så. Vi gjorde själva den resan K och jag 1986 även om jag pendlade första året.
Nu är kanske inte en avsides ort som Los en direkt vinnare på det här. Möjligen indirekt. Men Bollnäs, Järvsö, Söderhamn, Edsbyn. Kilafors etc, är perfekta orter för inflyttande utflyttare. Ja och den gamla slogan som en del företag körde i en kampanj för några år sedan “sälj din etta i Stockholm och köp en Hälsingegård” stämmer såklart. Man har råd med en simbassäng också. Ja helrenovering dessutom. Ja täta besök i stan också.
Att plocka på skidorna och ta en sväng i backen efter en tung dag friskar upp de flesta huvuden. Eller skoter, fiske, jakt, skogspromenader, musik, eller snöbollskrig. Sen är det ju sommar här med. Åtminstone under sommaren. Då är det ännu mer musik. Ja och ännu vackrare Hälsingsk natur. Sen där med älgar, rävar, lo, björn ochvarg i närmiljön. Kan man ju gilla. Ja ogilla med såklart. Men då går det ju att blunda.
Lite spännande landsbygdstider just nu faktiskt.
Jag delar den här eftersom jag tycker det är konstigt att man inte fått höra den här historien tidigare.
Evelyn Berezin, pionjär inom datatekniken, gick bort den 8 december i sitt hem i New York vid 93 års ålder. Hon är mest känd för att ha uppfunnit ordbehandlaren.
Source: Ordbehandlarens uppfinnare blev 93 år gammal – därför var Evelyn Berezin en datorpionjär
Har skickat årets julgåvor. Det fanns år när vi brukade skicka tolv jiffypåsar plus firmans grejer på det. Nu två stycken. Folk dör helt enkelt ifrån en. Det blir färre kvar. Det är trist och lite ensamt.
Men man måste leva tills man dör. Det är bara så det är. Så nu jul eller “yule” då om man vill ha en förkristen variant av det hela. Det vill man ju egentligen. Men tyvärr blir det bara ännu fler gudar och ännu fler religiösa pekpinnar om man väljer den vägen. Så kanske inte en väg att gå heller ändå.
På fredag är det båtvändardag. Fast sent. Kvart över elva tror jag. Men sen med båten vänder det kamrater. Därifrån tar vi sikte mot Vasaloppssöndag. Seglar söderut.
Heldag på sjukhuset vecka två för operationsförberedelser. Jag är livrädd för det här. Men ser det som en berg-och-dalbanetur. Dödligt. Men ganska många överlever ändå.