Svårandat och snurrigt idag. Livet som förkyld o-cool gubbe i Los. Ett extra kämpigt pelletsfyllande belönades med en fantastisk stjärnhimmel. Vore det inte för darriga knän skulle jag stå kvar där fortfarande och bara gapa och förundras. Tack Gud för att jag som 56-åring fortfarande häpnar över det det som kan tyckas vara bland det självklara.
Eftersom jag mår som jag mår har jag kollat in grammisgalan halvsovande i soffan. Sicken tillställning. Kan det bli mer klubb för inbördes beundran. Leve punken, krossa skiten! 😉
