Jag har min egen älgvandring utanför fönstret varje morgon när jag äter frukost. Slow TV. Kanske är det inte alltid älgar. Dem ser man inte så ofta längre här på kullen. Men andra djur. Andra skeenden har jag där utanför rutan. Stort i litet.
Bergfinken som sitter i lönnen nu på morgon och värmer upp sin lilla kropp i morgonsolen efter en kall natt. Det gnistrar om den. Jag skriver “den” för jag är inte riktigt säker på kön. Men prålig, alltså troligen en hane. Fast det kan vara en Bofink också. De håller samman och ser nästan likadana ut. Spelar den detaljen roll? Nej det gör det inte.
En vacker fågel på en gren på en Tysklönn i slutet av april. Det räcker för att liksom höja början på min dag. Andra dagar kan det vara ekorren som dödsföraktat och smidigt svingar sig i träden där ute. Domherrar. Talgoxar. Rådjur. Räven. Sidensvansar. Skator. Kråkor. En stor tjock övervintrad humla som skall hålla hela arten vid liv en säsong till. Vem älska inte humlor? Det första sommarregnet. Den första snön. Storm.
Varje dag är helt enkelt inte lika den föregående där utanför fönstret. Det händer nästan aldrig något dramatiskt där heller. Jodå, höken kan komma på besök ibland. Då hukas det och flygs det in i fönsterrutor i vild panik. Fågelungar som vinglar omkring på sina första träningsrundor kan också skapa dramatik. Men oftast är det bara en vanlig dag där ute som här inne. Men fantastiskt. För det mest fantastiska finns i det lilla och obetydliga. Man måste bara lära sig se.
Planterar några nyinköpta pelargoner här på morgonen. Fyller en tvättmaskin. Vattnar växterna. Poar på lite för att jag kan och vill. Ibland är det just det man behöver. Ramla runt lite i sin egen takt. Få igång tankarna. Värma upp de stela lederna. Göra sig redo för den nya dagen.
Äter en banan och tittar på några filmer på tuben. Har några fasta kanaler jag följer och sen kan det bli något inom musik eller vetenskap eller bara något helt random. Tuben är väl min fikakompis liksom. Hur sorgligt lät inte det!?
Nåja!
Det finns fler tvättmaskiner att fylla. En bil skall fyllas med IKEA emballage oh fraktas vidare. Herre min gud så mycket skräp IKEA måste generera med sina varor varje dag? Skrämmer mig. Sen skall jag väl börja min verkliga dag med att borra några hål. Göra det med förhoppningen att det som skall sitta i dem passar. Det behövs bara att en enda millimeter inte är på ens sida. Då får man börja om. Men inte är väl det ändå den största tragedin man råkar ut för i livet i så fall. Man får helt enkelt försöka igen. Som man gjort många gånger förr.
Fast kort vecka alltså. Nästan inte en riktig vecka. På torsdag, på Valborg (Viktigare än Jul & Nyår), blir det korv och bröd. Fanta till det tidigare. Men nu när man pluppat i sötningsmedel i dem så blir det någon annan gul dricka. Men det där handlar om mer än bara mat till en hungrande mage. På valborg är det en ritual att inta denna delikata föda. Tror inte jag har upplevt en Valborg utan att ätit korv och bröd i hela mitt liv. Möjligen i början under 70-talet när jag var nybliven vegetarian. Då var vegetariska korvar inget man kunde få tag på med lätthet. Numer är det ingen konst såklart. Traditionen skall hålla vid liv så länge jag har tänder att tugga med. Möjligen skulle jag kunna bryta den om jag blir för sjuk för att tugga…