Jag klipper gräset. Praktiserar som han/hon/det/gud i den mindre skalan av en gräsmatta i en trädgård. Det är alltså jag som avgör vem om skall få växa vidare, vem som skall dö, och vem som inte skall få det. Miljarder grässtrån. Miljoner blommor. Humlor. Skalbaggar. Myror. En padda. Ja allehanda ting.
Varje gräs är ett kärt barn. En älskad make/maka. En mormor eller en farfar. Om man nu alltså tänker så. Det enda jag önskar i min praktik som han/hon/det/gud denna dag är att få en välansad gräsmatta. De må be hur mycket som helst de där grässtrånen. Jag har svårt att se dem som individuella individer där jag går fram med mitt burrande vidunder till tropisk storm. Jag kapar dem ‘en mass’. Ja och om de nu är ett kärt barn, en älskad make/maka, en mormor eller en farfar så skapar jag sorg där i gräsmattan. Hur mycket sorg som helst. Och naturligtvis går jag där och är inte dummare att jag förstår att det lär vara urjävligt svårt att ha jobbet som han/hon/det/gud när gräsmattan istället är hela universum och alla individuella individer som finns där. Förbannat svårt förstår man att det är faktiskt. Så svårt att man inte ens borde göra ett halvhjärtat försök att åberopa han/hon/det/gud en enda gång rent utav när behov liksom uppstår i de mörkaste av stunder. Tänk alla röster som befinner sig där samtidigt i ett universum. Bara grässtråna borde skapa en rätt högljudd kör. Såklart är det då än mindre mening med att vända sig till en prästusling för stöd. Företrädare för han/hon/det/gud. Så förmätet.
Nåja. Det blir i alla fall roligare att klippa en gräsmatta om man filosoferar lite. I alla fall om man inte är nobelprisaspirant.
Annars har dagen bjudit på värme och en himmel utan moln. En tallrik thaimat har också intagits, en vegetarisk sådan som dessutom var helt perfekt. Sen har jag ännu en gång fått onda ögat kastat på mig när vi skulle köra över en bro från matstället på väg hemåt. Lägger hundskrämmar till övriga nedsättande attribut som kastas efter mig. Kunde ha blivit hundöverkörare. En ny erfarenhet i så fall som fick läggas till älg, rådjur, hare, mm
Semestern fortgår alltså. Livet är gott också utan att knappa sig trött framför datorn. Just nu känns det som om det här lediga livet bara kan fortsätta och fortsätta…
Amen