Järvsö såhär på förmiddagen. Ett morgondopp i Ljusnan. Fast inte jag. K står för det där. Eller kanske inte. Hon är rätt blyg av sig när det gäller nakenbad. Själv lämnar jag kommunens turistmecka innan nio.
Jo Ljusdal. En timme. Man klarar av. Fast kommunens centralort är en betydligt bättre och roligare plats än den ser ut som. Man behöver bara trafikera de gamla delarna för att förstå hur jäkla fin den här platsen kunde ha varit. Men fint blev det bara innan stadsarkitekter la sig i allt. Ner med dom och estetisk klåfingrighet.
Vägen till Los är oljegrusbelagd. Det rasslar bra. Hastighetsbegränsat till femtio hela vägen. Får nåt skit i något där bak redan i Järvsö som får det att låta som hela bilen skall haverera. Man hoppas det är oljegrus. Hursomhelst tystnar det efter ett tag. Man lever på hoppet. Ny bil först i Oktober. Måste puttra på ett tag till den röda franska. Helst.
Jag köper kaffe av en pigg glad tjej på OK i Färila. Blir så glad av att bli bemött sådär. Gör min dag. Varm bulle tar jag mig också en. För att jag blir så upplyft. Testa Starbucks Cappuccino på OK om du har råd. Rekommendation från kocken. Bäst i stan. Alla städer. Konstigt egentligen eftersom allt annat Amerikanskt kaffe jag druckit varit mer vatten än kaffe. Svagt. Odrickbart. I princip. Alltså.
Men nu sitter man alltså här. Redo men inte aktiv. Men snart så. Än finns mycket att göra. I alla fall om man tänker att man skall ha semester. Ja och det har man ju tänkt (med lite påtryckningar från K).
Livet på en kulle. Är rätt OK.