Fredag. Veckoslut. Skall försöka bli “klar” med dokumentationen så att jag har “roligt” att se fram emot nästa vecka. “roligt” är en ynnest inget man kan kräva.
Meat Loaf är död. Blir 74. Folk dör som flugor i åldrar som man känner närmar sig ens egen. Usch. För övrigt har jag inte haft någon större relation till honom. Jo hört lite låtar, men inte mer.
Liza Öhman (alltid lika glad) är också död. Hon blev bara sjutti,
Fan liksom. Man måste ligga i om man skall hinna med allt. Utrymmet för handling krymper. Fast det känns som man nyss börjat.
Men jag sitter här och skriver blogg jag. Kastar bort tid på ingenting. Dumt såklart. Men det finns något som driver på i det där också. Jag har svårt att slå ifrån mig sådant där som driver på. Följer gärna med i den ström det där skapar.
Annars ser jag mycket fram emot en helg i vila. Bra bok, lite godis, en whisky och en tallrik mat. Vem kan begära mer av livet? I alla fall om man dessutom inbillar sig att ens veckor har ett värde.
Känner starkt att jag måste ta mig ur tvångströjan jag sitter fast i just nu. Det här att bara skriva om kod istället för att skapa nytt suger verkligen. Har så många nya ideer jag vill realisera. Fler än kvarstoden av livet gör möjligt. Det svåra är alltså bara att välja vilka man skall satsa på. Men det blir nog bra med det. Jag har inga andra krav på verksamheten numera annat än att den skall gå ihop. Allt annat är bättre än väntat. Bonus. Behöver inte stå en enda dag till på knä framför investerare och be om pengar. Man befinner sig i “fuck off” delen av sitt liv. Ljuvligt.