När man är ung tror man ofta att de stora sanningarna basuneras (japp 16″) ut med de stora ljudanläggningarna. Men sanningen är, och det lär man sig, de flesta i alla fall, att de stora sanningarna berättas med de där små och försiktiga viskningarna som nästan inte hörs.
Jodå. de flesta lär sig det där innan man dör. Men som vanligt. En del aldrig. Dom är det synd om.
Allt bra här på kullen. Caddar två nya kort under gårdagen. Det är ren glädje. Ja och jo och jag är en sopa på att cadda. Nu med byte til KiCad också istället för Eagle. Men det går. Blir lite bättre för varje kort jag får till. Som med allt annat. Det är bara dom utan krav som är bra på allt.
Försöker alltså utnyttja låtsasarbetstid på bästa möjliga sätt. Så att äkta arbete kan avlösa med farten uppe liksom. Det är liksom stafett det handlar om.
Ja och om projekten lär det väl komma mer prat. I alla fall här, eller kanske mer på systebloggen då.
Fast det är såklart knappa jag skall egentligen. De här korten är ett sidospår. Jag har en release (ljuva ord) att få till. Om jag nu vill få någon semester som ger vila och bortkopplat huvud. Releaser är alltid en kamp. För några år sedan tänkte jag väl ungefär som i år. Skönt att få ut en release innan semestern så att man kunde släppa det där och vila sen. Var sliten redan innan den där målrakan. Tre dagar efter den utsatta semesterdagen så kunde jag sätta versionsnummer och skicka iväg. Fullständigt utpumpand. Nästan bortkopplad. Sen sov jag en vecka. Ja i princip. Den gången är nog det tillfälle när jag tagit ut mest av min energireserv. Det fanns absolut inget kvar. Ja och då gör jag den manövern ganska ofta. Rör mig nära den där zonen av total utmattning. Japp, fast det mesta bara är på låtsas. Men det har alltså inte alltid varit det. Fast det håller såklart inte de med viktiga jobb med om.
Men fredag idag. En vecka som tagit slut igen. Om bara några timmar. Vila om hörnet. Grön IKEA soffa. Pingst dessutom. Hänryckningens tid. Gifter sig folk fortfarande en mass den här helgen? Vet inte. Har aldrig blivit bjuden på ett bröllop.
Här blir det nog till att ta det lugnt. Möjligen gräva ett land. Men hur det i praktiken blir det får väder, vind och trötthetsnivåer avgöra.