Categories
Betraktelser & Berättelse

Morgon

Jag bär in en pall pellets här på morgonen efter att ha rensat upp den snö som föll också denna natt. Det är konstigt med fysiskt arbete. Det känns som på “riktigt” på ett sätt som knappande framför en dator aldrig kan göra. Det spelar ingen roll hur många timmar man sitter där, hur mycket man åstadkommer, att svettas är riktigt jobb.

Dessutom är det skönt. Skulle inte ha något emot att bära in en pall varje morgon. För känslan. Funderade på att bära ut ena dagen och in igen nästa. Men det blir lite som att gå på gåband. Jag har alltid haft svårt för det där som inte leder någon vart. Inte har ett reellt mål. Övningsräkning i skolan liksom. Hatade. Vart tog det en? Bättre om man kommer någonstans.

JIT och KISS är mina favoritakronymer. Livet är för kort för annat.

Nu skall jag låta låtsasarbete fylla resten av tiden den här dagen. Bara jag tycker det leder någonstans. Men konstigt nog räcker det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.