Ser “Boyhood”. Att växa upp i Texas är ungefär som att växa upp i Edsbyn. Säker lika i en by i Indien. Riktigt bra. Men missar iof en halvtimme. Somnar. Grön IKEA soffa koma. Gör inget. Filmen. Nerladdning. Olagligt. Sorry. Men det är som det är. De lagliga alternativen är för få. Ännu. I alla fall om man bor här ute. Netflix finns. Men det mesta där är skit. Sett det sebara. Ont i halsen. Det är ungarnas fel. Ungarna på K’s jobb. Skitungar. Men maten på bordet kommer väl från dom där små egentligen. Eller tack vare dom. Man får vara tacksam. Lite sjukdomar hemsläpade hit och dit och in i mitt blodomlopp får man klara av. Inga löss än så länge i alla fall. Tack för det. Men ont i halsen. Synd om. Men helg. Soffa och bok. En anledning till att nyttja just det. Slöa. Ja Kronblomma. Fast man inte borde. Egentligen. Kände studiosug idag.. Tänkte värma upp. Men det gick över. Lika bra. Gitarrer måste stämmas. Saker kopplas in. Det är för jobbigt. Just det. Roddare saknas. Det sköter sig inte själv. Men grejerna står där. Väntar. Otåligt. De är konstruerade för att användas. Spelas på. Vibrera. Inte hänga oanvända. Ostämda. Blir ledsna då. Blå. Ja det blir bara blues när man greppar dom. Inget annat kommer ut. Smärta. När man vill hylla livet. Och kärleken. Men icke. Så skitsamma. De får stå där. I sitt hörn. Eller hänga där på väggen. Vänta. Vänta. För en dag. Då sammanfaller allt. Det blir musik. Glädje. Men tills dess alltså. Men nu ger jag mig. Ja vad annars. Det är långt till nattklubbarna. Rockklubbarna. Barerna. Och jag har ont i halsen. Hade inte orkat i alla fall. Läger mig och läser istället. Japp bra bok. Tung. Ger träningsverk. Om man inte ligger på sida. Men lättläst. Räcker till imorgon också. Bokens sidor och text. Frukost, te, soffa, bok, sova, kaffe, soffa, bok ,sova, middag, film, sova. Eller något sådant. Gissar jag. Lördag. Kan bli vilodag. Kanske orkar man jobba på söndag. Som vanligt. Eller inte. Skitsamma. Det är som det är. Men nu ge sig. Lämna den här fredagen till historieböckerna. En bra dag. En bra film. Livet är gott. Inte mycket att klaga på här i stort gult hus på en kulle i Lo(o)s. Jo halsont då såklart. Men kan man kalla det mycket? Knappast, Osannolikt. Folk har skottskador. Har kräftor som äter deras inre organ. Ha, ont i halsen liksom. En av livets små petitesser. Som alla de här orden. Godnatt!
Categories