Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Om perfektion

Perfektion. Jag hör det från olika håll runt omkring mig. Han eller hon strävar efter perfektion. Ofta då i meningen “till skillnad från dig din klåpare”. OK, jag kan ta det. Jag har för länge sedan lärt mig att ingenting jag någonsin kommer att göra kommer att bli i närheten av perfekt. Jag vet också att ingen annan levande eller död människa heller kommer att åstadkomma det perfekta “vad det nu är”. Det är nämligen omöjligt att nå perfektion. Omöjligt att ens komma i närheten av perfektion. I alla fall om man nu inte är gud. Jag antar att han/hon/den borde kunna skapa det perfekta. Vi andra får snällt nöja oss med det mediokra. Det är bra så!

Så du som sitter och skriver på den där boken som skall bli bättre än alla andra böcker. Den perfekta boken. Sänk kraven lille vän och se till att den kommer ut istället. Shakespeare och Strindberg och hela bunten har brister som gjort dem till just det dom är. Till och med dom idag kulturupphöjda omvärderas imorgon. Allihop skulle ge en månad av sina liv för att få en chans att ändra den där meningen i stycke åtta i kapitel 5.

Du som sitter och skriver låt efter låt, text efter text och letar det perfekta ljudet, orden, soundet. Bestäm vad det är du vill nå och stanna där. Det räcker. Hur mycket du än jobbar och hur bra det än låter idag så kommer du att hitta felaktigheter om du lyssnar på ditt verk om ett år eller två. I alla fall om du utvecklas. Gör du klar saker så gör du antagligen också det.

Du som letar den perfekta partnern inse att tiden främjar andra värden. Det finns ingen perfekt partner. Kommer aldrig att finnas.

osv, osv, osv, osv osv, osv, osv, osv.

Världen byggdes av dom som levererade. Mediokra saker, men levererade!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.