Sitter och väntar på att en installation skall bli klar. Det tar tid. Mycket tid. Alltid så när man vill komma igång. Klockan är tio och alltså bara två timmar kvar på den hör arbetsdagen. Tiden går. Inte bra.
Jay-Z och gänget vill ha mer pengar. Det är synd om de där etablerade musikerna. Tidal lanseras. För att Spotify ger bort musiken. Jaha ja. Jävla korkskallar. När hästdroskorna höll på att bli utkonkurrerade av automobildroskor i London tvingade de fram en lag om att en man var tvungen att gå framför automobilerna med en röd varningsflagga. Annars fick det inte röra sig på Londons gator. Världens förändras. Somliga klarar inte av det. Dom kallas losers och det utan att ens bo i Los. Kanske kan Los Angeles räknas där också iof.
Apropå Spotify så har jag försökt få bort två låtar som inte hör till mitt konto under ett år nu. Skiter ju Spotify i. De har så mycket att göra är svaret. Skitföretag de också. Ett dito som aldrig gjort vinst. Fan till och med mitt företag har gjort det.
Jag spelar Bennys Tröstevisa. Inte för mig själv utan för Benny som har mist sitt körkort. Stackaren. Kör man för fort flera gånger gör man visst det. B. brukar hälsa på dragspelaren ibland när han är här och jagar. Är inte imponerad av min studio men det är dragspelaren. Vi skall förresten göra den sista inspelningen snart. Det är både en skojig och sorglig grej. Och då pratar jag om dragspelaren. B. har egen studio ute på Djurgården. Han som har kung Midas händer men skjuter dåligt och uppenbarligen kör bil fort där han inte borde. Men gissar att han har råd med taxi. Eller Chaufför.
Installationen har inte kommit halvvägs ännu. Vet ej om det är bra eller dåligt. Säker dåligt. Skitdåligt.
Vill du lyssna på den musik jag gillar så är det den här listan du skall följa. Ingen annan. Passar utmärkt till städning, bilkörning och bokföring. Inte till bloggskrivande. Garanti och pengarna tillbaks annars. Men kanske inget för danspjattar. Men nästan. Också jag har blivit mjukare med åren. Follan hårdare. Trummisar är segare. Ger sig mer fan. Och är mer galna. Alltid trummisarna som är mest galna. Man skall se upp med trummisar. Aldrig vistas ensam med dom efter mörkrets inbrott.
Gråtomtarna dansar här utanför. Dom har supit till nu ikväll igen. Eller rökt sina svampar eller vad fan det är dom röker. Nu ragglar dom kring hör ute på gräsmattan i den kvarvarande snön. Bra för att snön dom trampar omkring och ramlar kull i försvinner men dåligt för att dom för ett sådant jävla oväsen. Jag spelare 800-grader för dom. Det gillar dom. Ja jävla tomtar. Jag tror jag går ut till dom jag med tills den här förbannade installationen är klar. Men sist jag fick smaka på en av deras pipor var jag inte ocool gubbe på en fjorton dar eller mer. Starka grejer de där tomtegrejerna. Gör ocoola till coola. Illa.
Nu tutar UL ur högtalarna. Japp låt dom jävlarna prata. Låt dom prata. Den enda inställning man kan överleva med här ute på landsbygden. Ja tamefan om det inte kom en till låt med honom. Eller också var det samma. Man vet inte så noga med UL. “Jag är klar med det där jag vill inte bli ung igen, du kan inte vara där jag är än..” Ja jävlar. Gubbjävel! Vargöga.
Per Persson ringde förresten och ville Spela i Los i sommar. Jag bad honom dra åt helvete. Såklart. Fans inte annat att göra. PP i Los. Ja jävlar. Det går inte. Här är jag kung. Hahahaha (högt med eko).
Fast det är dragspelaren såklart. Som är kung här. Omtvistligt så. Och kanske någon ung förmåga är prins. Inte jag. Nä, skojade bara. PP kommer inte hit ändå. Näpp. Poeten kan får komma. Utan dragspel. Vi har en dragspelare redan. Och dragspel. Japp och drag. Skogsdrag och korsdrag. Japp en låda fiskedrag med för den delen vid behov eller brist. Välj själv.
Nu tutar Ronander. En annan gubbe. De blev gubbar till slut allesammans. Kött och blod. Det är sånt vi vegetarian lyssnar på när ingen hör. Nu vet ni det. I dom djupaste vattnen osv. Se upp. Var aldrig ensam en natt i samma rum som en vegetarian än mindre en vegan. “Låt mig drunka” sjunger han nu han bäste Ronander. Ja kör för det. Du gör som du vill. Såklart. Vad annars?
Ja och så Deep Purple, Child in time. En gång kunde man ta alla de där tonerna. Idag börjar man skratta hysteriskt till och med för sig själv om man försöker. En bit går det ju, men sen, ja jävlar. Högt är det. Mount Everest. Och bra. Dom här låtarna var som ett nyreligiöst möte där man blev frälst för mig. Fick låna rullband. Fjädern till tonhuvudet var sönder på bandspelaren. Fick sätta dit en väl avvägd sax. Men när allt kom igång. Hänförelse. Uppslukad tills det var slut. Ester och jag. En annan trummis. En avfälling. Fanns ingen tvekan om att vi måste spela vi med. Jag hoppas de unga av idag har de där ögonblicken också. Ser han/hon/det/gud. Ja ungefär så fast oreligiöst. Det handlar inte om att tillbedja. Inte för mig i alla fall. kanske för andra. Hänföras. Vilja hoppa upp och ner och dansa med händerna över huvudet fast hela världen tittar på. Ester blev danspjatt sen och är danspjatt fortfarande. Men jag tror inte heller han glömde det där ögonblicket. Fast kanske och vad vet jag. Kom man in på Tor Leifs spåret kanske det förändrade en för alltid. Jompa, Snöken, Ester, Sluggo och alla jag inte minns. De sålde sin själ för att få spela på heltid. Tjäna pengar. Tyckte jag. Ja de tjänade ju stålarna såklart. Men blev väl inte lyckligare än någon annan för det. Men vad vet jag. Inte ett skit.
Tror fasiken att jag går och lägger mig istället. Sitta här och envägs prata med dig käre läsare ger inte mig ett skit. Antagligen inte dig ett dugg heller. Läs Blondinbellas blogg eller C’s krönika istället. Rocka loss på det enkla. Som dansmusik. Eller lägg dig och sov du med. Hälsa på mig vid björken inatt. Käka söta solmogna smultron uppträdda på grässtrån och bada. Ja frivilligt såklart. Skit i det om du är en sådan där fisförnäm en när du sover. Annars kom som du är. Skoj. Lovar. Godnatt!