Fullmåne. Ja den lyser där ute. Full styrka. Den ryckte i alla fall i den här ocoole gubben redan under morgonen. “Ut med dig gubbjävel” sa den, “av med kläderna och dansa upp på berget med vargarna i de galna gubbarnas dans”. Men som varje människa förstår så finns det uppenbara risker med det där. Att slänga av sig kläderna och dansa ut på berget på dagtid har sina risker. För mycket löst folk ute helt enkelt. Jägare har dessutom väldigt dålig förståelse för måndansande nakna gubbar. De har inte ens hunnit ta till sig Rönnerdal i midsommartid ens ännu.
Så jag avvaktar. Gör mig redo under kvällen. Väntar till huset sover och sedan smyger jag sakta ur min säng, ut genom dörren hoppandes ur kalsongerna och sen är det bara att lubba i full fart upp där på berget och dansa med de andra tills månen går ner och solen går upp.
Ja sen är det att vänta till januari. När nästa dans blir där på berget. Då räknar jag också med att oljuset har kommit. Det är inte riktigt här nu trotts starkt månljus. Det behövs mer snökristaller för att oljuset skall bli riktigt synligt och verkligt. Men när det lyser upp natten, när det där blåa ljuset får träden att kasta skarpa skuggor, då kan ni ge er fan på att ocoola gubbar dansar som de värsta ballerinor där på berget. Det är skönt att se. Jag lovar.