Imorgon är det juni. Sommar. Fast det har varit sommar här i två dagar redan. Kanske tre om man slappnar av och inte är så kräsen. HÄRLIGT är ordet. Är det något som är värt att leva för så är det juni, juli, augusti.
Men fortfarande inga svalor här. Det skrämmer mig tamefan.
Imorgon är det dags att ge sig ut på vägarna igen. Skall besöka en fysioterapeut i Ljusdal. Ont i nacken. Har inga höjdarerfarenheter av det där skrået. Ofta får man med sig ett gäng kopierade övningar och ett lycka till. En gång så satt jag där och väntade en timme, när jag undrade över min väntan så fick jag reda på att personen jag skulle träffa var i Gävle. Bara att åka hem igen. Så vi får se.
En AI agent dessutom som skickar mig dit. För att prata med riktiga människor inom vården så skall man kanske ha en privat sjukförsäkring. Det har inte jag. Skrika högst gäller och det är jag förbannat dålig på.
Nu är jag inte riktigt säker på nackproblem i det här fallet. Men annars är det väl standardskadan nummer ett för programmerare. Nästan en självklara åkomma efter x antal decennier framför skärmar.
Upplever en 80-åring som köper en motorcykel på 400 kilo för att åka upp till Norrland från Skåne för att besöka bekanta. Ser andra som dör vid några och sjuttio. Man pendlar mellan hopp och … ja inte förtvivlan, men något slags frågetecken. Är det någon idé. Blir glad varje gång jag ser 80-åringar ta för sig och överraska. Då borde det ju kanske finnas mer tid. Ja och tror man det så kanske det hjälper lite det också. Alltså inte dö innan man är död. Fast ibland resignerar man. Tanken över ett slut på slitet kan kännas behaglig och skön.
Resten av veckan skall hur som helst vara rätt fri. Möjligen kan det bli en tur iväg och köpa sommarblommor på fredagen. Men där får vädret styra. Helt förvillad i år. Vi har haft den första riktiga våren sedan vi flytta hit. Två hela månader. Oftast är det vinter, sen kommer en pollenvecka och sen är det sommar. Men alltså inte så i år. Gott om tid till anpassning. Skönt är bara förnamnet. Det där var det jag gillade bäst när jag bodde i Södermanland. Lång vår, lång höst och skogar med lövträd.
Det är ganska fint att finnas till även denna dag. Tacksam för både känslan och ynnesten att få göra det.