Man vilar. Ännu en helg. Inser såklart själv att såhär kan man inte hålla på. Det måste bli ändring. Nästa helg kanske…
Fast nu på kontoret. Åtminstone det inger hopp. Veckan börjar på söndagar här. Har alltid gjort. Om den nu slutat. Ofta har det såklart varit så att – som för de flesta egna företagare – att arbetsdagarna bara rullat på. Möter många människor numera som inte förstår det där. Varför jobba? När det finns Facebook, Tinder, Youtube, Bonde söker fru, ja och en massa annat spännande man kan göra istället.
Nåja, alla väljer sin väg. Och jag skall vara den siste att fördöma den väg andra väljer att vandrar efter. Fast det där USA beroendet har ja i mångt och mycket gjort mig av med. Inga social konton, inga molntjänster på Amerikanskägda servrar osv. Min lilla protest mot ett land som mer och mer liknar ett 30-tals Tyskland.
Men att få massorna att backa bort från det Amerikanska är såklart bara att glömma. Förfasa sig är man bra på. Men jag skulle gärna se att man vände sig mot Europa. Inte för att allt är bra här heller. Men städa upp vid sin egen dörr först brukar vara ett bra angreppssätt.
Fast vad vet jag om någonting alls.
Det sägs att det dör en rysk soldat varje minut i Ukraina kriget. Siffror som är svåra att ta in. Räknar man med Ukrainska soldater så blir gravarna såklart mångfaldigade. Iran, Sudan, alla andra platser där det satans packet får härja fyller på med ännu fler gravar. VAD FAN HÅLLER VI PÅ MED? Vad har vi för ledare? Nog fan skulle vi kunna ha en värld där ingen svälter. Där ingen meningslöst berövas sitt liv. Visst vill vi väl ha en sådan värld? Måste vi då inte anstränga oss för att få till den världen?
De där viktiga rösterna som fanns förr får liksom inte genomslag idag. Guillou brukar kunna mana fram några sanningar i en krönika då och då. Men de hamnar alltid långt ner i flödet. Man undrar hur många som orkar läsa. Sen Greider. Alltid en viktig röst. Ja och några till. Alla utan större genomslagskraft i en värld där enmeningar eller mindre är det enda folk orkar läsa.
Misströstar.
Inatt skall det tydligen bli ner mot tjugo minus här. Jag skall till tandläkaren på morgonen. Tiotandvård. Rea på tandvård för äldre nu och man får passa på. Att det är ett SD-förslag från början får man försöka bortse ifrån. Enda oron där är att bilen inte skall starta. Har iof hittils aldrig haft problem med det, men det vore väl typiskt när man måste iväg. Förväntar mig liksom alltid problem (baserat på historisk data).
Vid vårt sista strömavbrott tappade systemet för hemautomation här i huset kontakten med flera enheter. IKEA och Shelly blandat. Känns lite fånigt att de inte klarar av ett strömavbrott ens. Blev till att installera om dem. Besviken på båda. Min tanke har annars varit att vi skall hålla oss till kända märken så att allt skall fungera smidigt även vid mitt frånfälle. Men fan trott alltså. Mina egna byggen brukar i alla fall snurra på trotts sådana där mindre skithändelser.
Ken Folletts katedralserie är enkel läsning och jag gissar att finkulturen rynkar på näsan åt det här. Men för mig fungerar det ändå. Antagligen för att jag nu är en enkel människa. Historiebeskrivningen blir ändå behållningen. Här Napoleonkrig med sin kulmen i Waterloo. Också likheter med maskinernas intåg och dagens intåg av AI och robotar är intressant. Finns att lära sig av historien där om vi inte skall få Ludditer också i vår tid. Tycker jag absolut är en bok som man kan läsa men den kräver definitivt att man saknar till och med en antydning till uppnäsa.