Båda mina söner är hemma över julen vilket naturligtvis är mycket trevligt. Jonas, som inte är hem så ofta, säger att han skall vara kvar till över nyår. Ja vi får väl se hur det blir med det. Tycker han börjar vackla i den föresatsen redan.
Som jag skrivit här tidigare sÃ¥ brukar Jonas och jag diskutera rätt livligt när han är hemma. Han har tydliga vänster sympatier precis som man skall ha i den Ã¥ldern och enligt honom är jag en typisk förstockad liberal. Ja ni anar ju hur diskusionerna gÃ¥r. För mig är tÃ¥lamod och “skynda lÃ¥ngsamt” en dygd. Han ung och hetsig föresprÃ¥kar revolutionen osv.
Nu har det tydligen gått så långt att så fort vi börjar diskutera så börjar omgivningen i form av yngste sonen Niklas och Karin försöka mildra den. I år har dm lyckats så pass bra att vi bara lyckats ha en enda häftig diskussion som slutade med att Jonas inte pratade med mig på åtta nio timmar. En enda på snart en vecka. Ett svårslaget rekord.
Annars är det just det jag saknar mest här i Los. Att parat med mänsikor med andra åsikter. Tiden på Fysikum i Uppsala var oslagbar. Man fick vara en Einstein. Man kunde diskuterara på lika villkor med kurskamrater, docenter, forskare och faktiskt nobelpristagare. Jodå vi hade vår egen. Professor Sigbahn på institutionen. Man blev frågasatt men blev tagen på allvar. Jag älskade det mer än livet. Saknar just detta oerhört. På somrarna när jag jobbade natt på Ulleråkers sjukhus satt jag och en annan kille och diskuterade filosofi nätterna igenom. Otroligt stimulerande. Samma sak var det när man var ut på krogen. Diskussioner, diskussioner, diskussioner.
Jag har alltid haft lätt att se saker från utsidan. Kanske just för att jag älskar att analysera saker så mycket. Att försöka förstå något på riktigt inte bara befästa min egen syn på saken. Numera händer det sällan att man får en chans till rödvin och diskussioner.
Fick Chaos av Jonas i julklapp. En bok om kaos teorin. Mycket intressant. Skall nog plÃ¥ga min bäste kompis Björvin som är professor i Fysik pÃ¥ “min” institution numera med vad jag inhämtar. Fast vid närmare eftertanke skulle det nog bli för patetiskt. Är nog för lÃ¥ngt bort frÃ¥n den världen idag. Bäst att hÃ¥lla sina tankar för sig själv…