Jag tar en banan. Jag är nämligen hungrig. Känner att jag förtjänar en riskaka också. Så jag tar en sådan med. En som skall smaka ost enligt paketet. Ja egentligen är det något kemiskt på dom som smakar ungefär som “ost”. Oklart vad ursprunget är egentligen.
Vårt skafferi är av typen gå in i. En tre meters korridor liksom. Längst in finns riskakorna. På vägen ut ser jag burken som bakchokladen brukar förvaras i. Måste se efter. Till saken hör att karaktär inte är en av min starka sidor. Javisst där finns lite choklad. Det gör den inte nu längre.
Det som började så bra urartade helt enkelt. Jag skyller på regnvädret. Vad är ett regnväder utan något gott att smaska på. Mins också att såhär var det också innan jag till slut lyckades sluta röka. Man får helt enkelt försöka igen, och igen och igen tills den finns där den där karaktären när man som bäst behöver den. Men just nu är jag en dålig människa.