Snuvig idag. Ja rent av förkyld. Knaprar Alvedon. Kusin Alvedon. Tar man en var tredje timme orkar man jobba. Egentligen skulle jag klippa gräs. Men tänker att behöver jag en Alvedon för att orka sitta uppe så mår säkert kroppen bäst av ingen gräsklippning. Man får hoppas på morgondagen. Regnar det inte så skall man väl finna råd. Är väl inte kris annars heller. Kommer förhoppningsvis fler klippvänliga arbetsdagar även denna sommar.
Github och Copilot suger just för tillfället. För dyrt för en FRI open source snubbe blir det. Var väl kanske en väntad utveckling efter att Microsoft köpte alltsammans. Nu skall vinsterna tydligen håvas in.
Men jag knappar på. Finns inte annat. Den där plattformen som man kan vila på några veckor hägrar. Ja och den närmar sig. Men ännu är det lodrätt uppåt utan skyddsutrustning. Har rätt kul ändå. Så ingen skada skedd. Ännu.
Ute är det sommar idag. Ingen tvekan om den saken. Ordentligt soligt och skönt. Men fortfarande inga svalor. Det konstaterandet gör liksom ont i magen. En fluga kanske inte gör en sommar men en svala gör det definitivt.
Men ledigt snart på riktigt. Skall bli oerhört skönt med riktigt lata dagar. Förr, under min riktigt aktiva tid, när jag var yngre, skippade jag semestern. Jobb först. Men under senare år har jag slöat till mig. Har letat upp den där plattformen jag kan stå på under några veckor där sinnet håller sig lugnt och går in i viloläge. Oftast så slut efter våren att första veckan bara är sova. Men lugnare nu. Räcker med en lördag.
Förra året renoverade vi under hela semestern. Blir lite sådan i år också men betydligt lugnare än då. Då gick all tid på semestern åt och all tid ledig (och mycket oledig tid) fram till jul också. Till julen när det sista var tapetserat så föll vi ihop i soffan både K och jag. Att hålla på så är inget liv. Tar lärdom i år. Men lite måste man ändå hålla på. Sitta på en stol och titta på sommaren blir jag bara nervös av. Något måste jag göra.
Fast nu måste jag knappa på.