Klämdag. Jobbar. Är man egen så är man. Jag är det i dubbel bemärkelse. Vore alltså konstigt om jag inte satt här framför datorerna, lödkolven och oscilloskopet denna dag också. Sugen dessutom.
Sätter på tekokaren. Det är inte alltid det sker numera. Känner att det finns behov av att hälla något ner genom strupen. En whisky hade suttit fint men till och med jag har några regler jag försöker hålla mig till. Nåja de flesta dagarna i livet. Regler är väl egentligen där för att brytas. Ett liv utan att bryta mot reglerna är inget liv.
Euforin i varandet skall brytas denna dag av däckbyte. Sommardäcken skall på. Tror inte det kommer mer snö ens här i Los. Fast å andra sidan har man trott det förr. Första året vi bodde här var världen helt vit på midsommaraftonsmorgon. Skira björkar i grönt. Vitt för övrigt över gröna gräsmattor och åkrar. Surrealistiskt. “Stick iväg, rädda dig” sa väl det där. Men inte lyssnade man på det. Nu har man alltså bott här i 40 år. Jag har hört att också fångar efter ett tag börjar se sina celler som sina riktiga hem.
Men snön smälte bort den midsommaren också. Hopp finns alltid.
Men sommardäck. Finfint är det. Bra musik på hög volym, bil ut på vägarna, gasa på, njut. Ett helt underskattat nöje som man ändå unnar sig varje år. Tandläkare på måndag. Besiktning på tisdag. Så jag har bra tillfällen för gasande och musikkölande (Köla på = vräka på) efter vägarna mellan Los och Ljusdal i veckan.
Några av Ljungströms låtar har spelats in i ny tappning. Av vem då? Jo av Ljungström. Vet inte om de är släkt (Tony och Lars) men samma person är de i alla fall inte. Det är konstaterat. Ni kan lyssna här. Gissar väl att åtminstone Samma nu fast grå lär ta sig in på P4 rotation och vidare till Svensktoppen. Säkert fler låtar som kommer att gå hem i stugorna. Välförtjänt såklart. Ljungström nummer ett har sysslat med det här ett helt liv. Nu fylls hanns fickor äntligen med guldmynt (högst troligt) och sen vet vi ju hur det blir. Han blir dryg och hög och pratar inte med småfolk som oss andra som han kallar klåpare. Ger ut memoarer och diktsamlingar och går på kändisfester. Får Wikipediasida. Sitter i tv soffor. Enda fördelen är att han inte kommer att ringa (och störa) när jag sitter som djupast inne i något projekt och inte vill bli störd. Fast det får man ta. Det finns fler som ringer och stör.
Kul tycker jag det är i alla fall. Även om dansbandsstuket inte är min grej. Ge folket vd de vill ha. Bli en ny Camilla Läckberg. Själv harvar jag på med mitt. Ni vet, oupptäckt geni och det där. Det är ju det man får ta till när man inte har tillräckligt med talanger att ta sig fram med.
Nu skall jag gå igenom min inkorg som har fyllts på rejält under en helgdag och en natt. Några hundra mail. Mest skit såklart. Sen kan jag kanske hinna göra någon nyttighet. Innan däckbyte. Har jag tur hinner jag med lite mer nyttigheter efter det. Sen är det tamefan helg igen. Lacka golv står på programmet. Sådant man kan bli väldigt lack på.