Det har varit så mycket ledigt igen så att man nästan trillat av själva pinnen man sitter på. Helt overksamma har vi dock inte varit. Vi har plockat sten. Vi har planterat de sista fröna. Omplanerat lite och gjort en del annat. Dagar som går alltså.
Fick iväg kort för tillverkning i Kina sent på kvällen den sista april. Ibland måste man får ur sig liksom. Få ett avslut. Normalt är det där en dag då jag försöker vara ledig. Men inte alls så i år då. Men ibland är det bättre att få saker ut ur systemet så att man inte går och tänker på dem när man inte skall och behöver fundera över dylika ting. Man blir mer närvarande helt enkelt.
Idag måndag skall jag cadda klart ett kort till. Ett som är lite bökigare att få till. Så just nu söker jag efter den där ingången in i det koncentrerade tillstånd som krävs. Körde vanan trogen några timmar igår också men behöver nog hela dagen idag för att få till något.
Har jag berättat att jag älskar den här processen?
Annars innehåller veckan lite bilservice. En fjäder bak som behöver bytas. Har bytt fjädrar bak med egna händer en gång tidigare på en annan bil, men fyfan vad grejer sitter fast där bak. Aldrig igen blev slutsatsen den gången. Alltså lejer man bort. Möjligen borde man ge sig ut och byta vinterdäcken mot sommardäck innan man lämnar iväg bilen. Det går alltid att hitta på saker att göra.
Förutom de pengar en bilservice suger i sig så är tidsåtgången det värsta. Det tar en halv dag först att åka ner med bilen och ta buss hem igen. Sen blir det en halv dag till när man skall hämta bilen efter ännu en bussresa. Alltså är egentligen hela den här veckan redan förstörd. Hur illa tycker man inte om det!?
Fast egentligen har väl ingen som jag något att klaga över. Har hur mycket tid som helst. Friherrar har ju det. Om de inte spelar bridge eller golf.
Löv. Japp björkarna (och andra träd) slår ut här också nu. Kraften i det där som händer varje vår gör mig överväldigad. Det är en förbannat stor mängd löv som växer till sig på ett par dager. Löv som vart och ett blir en fungerande del av en effektiv “maskin“. Gör sitt jobb en sommar. Kastas bort på hösten. Det är ett sådant otroligt slöseri med både energi och resurser. För att inte tala om själva nedskräpningen. Den står verkligen inte ens studentfestande ungdomar efter. Men fjolårslöv ser man inte så många nu på våren. De flesta har återgått i kretsloppet. Det finns en tydlig hint gömd där. Energi och slöseri är kanske inte problemet. Energin är ju så larvig att den inte går att förstöra. Bara omvandla. Mäh! liksom. Ja så tänkte man väl när man fick den insikten. Sen… Ett kort tag bara måste man bygga evighetsmaskiner. Och lär sig att inget är perfekt. Att den drömmen hamnar på omöjligheternas hög. Återstår att försöka ta sig så nära som det bara går. Ta efter träd och växter som haft mer tid än oss på sig att utvecklas och förfinas.
Eller också går man och lägger sig och sover för att man ÄR trött. Skiter i sådant där trams.