Det är tisdag, men känns som måndag. Vi får se om det blir onsdag imorgon. Men i så fall infaller den första april och är inget att lita på. Kan gå som det vill med den här veckan. Slut lär den hur som helst ta nästan innan den börjat. Har inget förtroende eller hopp alls för sådan här kortveckor.
Men gott att leva är det. Konstigt hur den känslan följer en. Alla dessa dagar som gått fram till idag. Ja och känslan består. Förundras över det. Skitfläkten har ju snurrat under bra många av de där dagarna som gott ändå.
En sparvhök (tror jag) ropar här utanför. Är man en av fåglarna vid fågelbordet är väl inte det det bästa ljudet att höra en tisdagsmorgon. Men jag gissar att det bara är kåtheten. En hane som söker en hona. En hona som svarar om man anstränger sig. Sparvhöksungar… Som det är.
Lillkatten släpar in sork efter sork. Lämningarna ligger överallt. ÄCKLIGT. För att riktigt mojsa till det så spyr hon upp ungefär hälften av de där. Långa korvar med halvsmälta sorklik. MAn äter som katt helst på en nytvättad matta. Ja de är bra att spy på också. Om det nu inte finns en fåtöljdyna i närheten. Gullungen liksom…
Jag antar att de enda som gillar det där är de som tillverkar flaskor med rengöringsmedel. Ja och katterna själva såklart. Själv är jag alltså inte helt förtjust. Men man härdas.
Dagens uppgift är att koda vidare. Är i fasen där mycket är gjort och man är rätt trött på själva uppgiften men där det fortfarande återstår en mängd andra saker. Det är som att vandra i fjällen. Man kommer upp på en topp, glad, för att ser med all tydlighet att det är nedför och lättvandrat ner till dalgången, men man ser också nästa topp och vet att man måste över den också innan man når övernattningsstugan.
Har lite nätverk att bygga om på kontoret också. När det går lite trögt med programmeringen kan sådant arbete göra susen. Flyktbeteende kanske. Feghet. Just nu står båda jobben halvgjorda. Tusen meter kabel på golvet. Kod som fungerar men som saknar den sista funktionaliteten.
Tror det blir kodande idag ändå. Ta tjuren vid hornen och kötta på. Om jag nu inte skall fara iväg och köpa en ost…