Det är Backa-Jans födelsedag idag. Världens snällaste människa. Men är man död så firar man såklart inte själv. Men det hindrar självklart inte mig från att sända en extra varm tanke – och mumla “grattis” – till sen snällaste människa jag mött. Saknad!
Jag har en fantastisk dag igår. Sluta. Lägga av. Ge upp. Någon timme på morgonen är det så. Resten av dagen och kvällen i flow. Härlig programmering när det är som härligast att finnas till. Han, hon, det, Gud vill antagligen skoja lite med mig. Eller bara (d)jävlas. Förändrar väl inget. Kodandet kommer alltid vara en glädjekälla. Hur det än blir.
Åska och störtregn här igår. UPS’arna piper plågat vid varje nedslag. Den ena fick nytt batteri under dagen. Välbehövligt. Behöver alltså jobba lite. Men inga strömavbrott. Tackar.
Med en kopp svartvinbärste bredvid mig så tänker jag köra igång dagen. Eller den är väl egentligen redan igångkörd. Har redan uträttat visst. Men kodandet – som jag längta till denna morgon – det har jag inte kommit igång med. Så varför inte köra igång med det nu…