Hittar tillbaks till Eva Dahlgren igen. Längesedan. Gammal flamma. Alltså hon är ju mer för Evor. Men Ändå. Liksom. En gammal kamrat från Norrköping som var ljudtekniker på hennes turnéer berättade om hennes kärlekspreferenser. Det skulle vara så hemligt på den tiden. Det hyschades. Man fick inte sprida vidare. Nehej! Lite har vi ju i alla fall utvecklats idag. Dock inte alla. Liksom.
Själv tänker jag att all kärlek är bra kärlek. Hade nog gillat Eva Dahlgren oavsett. Såklart.
Eva får vara solen här idag. Någon annan sol synes icke. Förresten så måste man såklart hylla herr Glenmark så fort man viskar Eva Dahlgren och lyssnar på hennes musik. Ett geni den mannen. En mästare. Allt för underskattad av sin samtid.
Kodar såklart här idag också. Krypterade 802.11 framear med underliga format susar genom luften. Hoppar vidare hit och dit som droppar i ett stilla regnväder under en lugn och varm sommardag. Det är hemskt hur bra det fungerar. VSCP-Droplet får det hela heta.
Alltså rätt roligt är det.
Blev inte en sämre dag av äldste sonens besked om nytt jobb. Känns lite som dom har hamnat på sina platser nu ungarna och man kan lämna scenen utan vånda. Skönt för en ocool gubbe och pensionär. En utandning. Klara sig måste dom ju. Det är därför dom föddes. Det var därför man tjatat och stått i. Kärlek igen. Kanske inte tydlig alla gånger. Men av den sort som aldrig kan dö och är ovillkorad.
Klockan är fyra. Två och en halv timme av veckans knappande återstår. Har alltså inte tid med det här. Utan önskar alla en trevlig helg här och nu och loggar ut från den ocoolaste bloggen som finns (i Los).