Vi vintrar. In med det som kan övervintra. Många ickeperenner återkommer också nästa år om man tar in dom. Det lär man sig. Lurar plantskolan på några hundringar. Sen ut med allt i växthuset. Tomatplantor. Gurkplantor. Chilli. Paprika osv. Chilli och paprika får hänga med in på kontoret. Brukar gå att ha kvar. Resten åker ner i stora komposten. Jord om två år. Inser att den stora komposten nog behöver renoveras nästa år om man skall ha någon kvar. Den håller på att kompostera sig själv efter tjugo år. Snickrad i pärlspont som den är. Jodå. Adderar till listan. Adderar till framtida dåliga samveten.
Utemöbler in och vinterdäck på är det som återstår. Men det får bli nästa vecka. Jo de små komposterna skall flyttas till den stora också. Så att de kan fyllas under vintern. En till kommunen, två till oss. Sen är vi redo för vinterhelvete.
Skönt att vara ute i alla fall. Nöjer mig med det som sammanfattning.
Kamrat Marcus har köpt sig en väldigt knubbig båt. Ett renoveringsobjekt. Det är roligt att följa hur ingenjören i honom hoppar fram på riktigt när han ger sig iland med projektet bit för bit. Följ här.
Har tänkt båt och renoveringsobjekt många gånger här också. Men för galet i mitt fall. Den skulle bara stå här som en förfallande gravsten på gården till slut. Passionen saknas. En förolämpning mot sjöfarten som helhet som varje förfallande båt på land såklart är.
Men min vecka börjar här. Som vanligt hoppas jag lika mycket på den här veckan som jag gjort på alla veckor före den. Oskriven just nu. Det bästa som finns. Har hittills aldrig haft ett problem att fylla i de där oskrivna bladen. Tänker inte låta det här vara oskrivet heller.
Nope!