En tur till Moviken. Det hör till. Fjärde året i rad nu. Konstutställning i det fria som inspirerar glädjer och skapar frågetecken. Varje gång vi varit dit har vädret varit fantastiskt. Så i år också. Lever man så är vi där nästa år igen. Älskar.
Men vi beser lite mer av Hälsingland medans vi ändå är på gång. Mellanfjärden är en annan pärla. En bit baguette med potatissallad och annat gott på ute på en pir med pålandsvind som ömt smeker kinder är livskvalitet såklart. En segelbåt lägger till. Man revar segel en bra bit ut, tusen meter kanske. Sen glider man utan motor snyggt och prydligt in till kaj och man vill nästan ställa sig upp och applådera för det sker så snyggt, värdigt och skönt. Det är nästan så att segelbåtsdrömmarna tar fart igen. Men riktar om dom till Kanadensare med liten elmotor. Det vore något. Kanske. Två i ett. Alltid med. Kanske. Upp på bucketlistan hur som helst. Lite liv kvar – mycket man vill göra.
Ikväll studio igen. Tror jag. Men första skall dagen användas till att måla och snickra. Typiska semestersysslor alltså.
