Categories
Betraktelser & Berättelse

Detaljer

Hylströmmen. Fotograf: Okänd

Om någon frågar mig vad jag läser just för tillfället så kan jag inte svara. Inte vanligtvis i alla fall. Inte om de frågar var jag lyssnar på för musik heller. Osv osv. De där detaljerna. Inget av det där är tillräckligt viktigt i mitt liv för att belasta minnet med. Jag läser den där texten och tar in historien. Vem som skrivit. Skitsamma. Vad boken heter. Skitsamma. Om det är en bok som eliten anser vara läsvärd. Skitsamma. Japp samma sak med mat, vin, whisky, musik, bilar eller vad fan det nu är. Skitsamma. Jag väljer. Gillar ibland. Gillar inte ibland. Mer med det är det inte.

Så frågar någon så hänvisar jag till bloggen. Här står ju det mesta. Mer än vad jag ofta själv är medveten om en timme efter att det hänt,.

Men imponerade är jag av alla dem som kan rabbla upp författare, titel, förlag och utgivningsår på den där boken de för tillfället läser. Eller de info om de åtta oågående läsprojekten som ligger där på nattduksbordet. Ja sen kan de ofta lägga till filmer och viner och maträtter, ostsorter och gud vet allt på det. Ja imponerad är bara förnamnet. Det är bara om man gör sig viktig över den där rätt värdelösa minneskonsten som jag lackar ur och dissa. För något värde det har den inte annat än att kunna skryta med såklart. Men tar man det nästan fram till skrytet, alltså mer in njutandet, bara lovord till och med från en sur gubbe som mig.

Sover mest hela lördagen. Eftersom jag verkligen mår skit. Man tänker Covid-19/20/21 men kan såklart inte hålla reda på alla gånger man tänkt det nu på sista tiden. Men bättre idag så vad vet man. Gammeln antagligen. Slut. Det behövs inte ens nya virus för att ta en neråt. Det räcker bra med de gamla.

I och med den här månadens slut så skall eldningssäsongen vara över. En enda pelletsfaktura till alltså – sen frihet. Det innebär en stor skillnad för vår ekonomi. Från ett liv på marginalerna till ett ganska normalt liv. Att nästa eldningssäsong inte heller skall behöva bli så kämpig känns fortfarande som en utopi. Rätt vad det är kommer man väl till och med att tycka vintrar är riktigt trivsamma saker. Men fan trott. Har nog inte älskat en vinter sedan 70-talet.

Problemet såklart är att lever man på gränsen så får man skjuta på utgifter tills man kan ta dom. Som TV’n som gick sönder för ett tag sedan. Eller gräsklipparen som egentligen har gjort sitt osv osv. Så då blir den “goda tiden” av året en tid när man försöker hinna ikapp. Så mycket utrymme för annat blir det inte. Men i år en skillnad alltså. Allt måste inte koncentreras och noggrant planeras till icke eldningssäsong. Det finns ett liv även under den andra delen av året. Vem hade kunna drömma om det?

Men här och nu startar låtsasarbetsveckor runt om i världen. Japp här på en kulle ute i ingenstans också. Lite döven känner jag mig allt idag också. Men inte värre än att en knapptryckning här och där skall gå att åstadkomma.

Låt en ny oskriven vecka komma över oss.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.