Categories
Betraktelser & Berättelse

Projekt

man in white shirt standing near brown wooden table
Photo by Cleyder Duque on Pexels.com

Dagens projekt är torktumlare och kapsåg. Avbockat. Åtminstone tror man det såhär långt eftersom båda nu till synes verkar fungera. Adderat och kryddat då med visst hopp från min sida. Man skall inte sätta sig på för höga hästar. Man är av bondsläkt och har den känslan nedärvd. Fast det är lovande. Liksom.

Annars blir det inte så mycket mer idag. Vaknar tre i natt och höger öra är borta (nåjam hörseln). Håller i sig senare under dan. Jaha liksom. Man hoppas att det bara är förkylningen som spökar till det. Vill ha två öron som tar upp ljudvågor. Faktiskt. Helst. Avvaktar utvecklingen.

Kallt här på kullen annars. Skitväder. För mig får det gärna regna, men den där kylan ger jag inte mycket för. Mer värme utlovas däremot imorgon. Man sätter sitt hopp till den. Fast redan nästa vecka ser det ut att bli kallare igen så några klackar i tacket blir det inte här på kullen. Möjligen hinner man i alla fall grilla sig en bit och äta upp den sittande ute åtminstone. Vi har redan idag lyckats med det konststycket fler gånger i år än två tidigare år. Finns alltså ingen anledning att klaga egentligen. Ännu finns det björkved och brasor att värma sig vid dessutom.

Havet känns fortfarande vara långt borta. Har inte lyckats ta oss dit ännu. Men hoppet finns där ännu. Nog skall vi se obruten horisont och känna lukten av tång innan sommaren är slut alltid.

Verkar som om kometspaning inte är att tänka på i kväll heller. Moln, moln och moln så långt man kan se. Det är 6800 år tills nästa gång den (Neowise) kommer på besök hos oss så man får passa på om man inte har JÄVLIGT BRA gener. Men det skall visst fungera resten av månaden.

Fast filmer och serier kan rädda vilken sommar som helst såklart. Vi öser på med det vi kan finna. Böcker likaså. K har snart läst ut hela “sommarbunten” som var ovanligt stor denna sommar. Jag har ett rejält gäng kvar. Somnar nämligen oftast efter några kapitel. Men skönt det också. Det går alltså ingen nöd på oss på något vis här på kullen. Det är sannerligen gott liv således.

Programmerartarmen rycker lite gran idag dock. Vill sätta igång. Jag försöker ignorera den så gott det går. Mildra genom att rikta fokus mot de andra projekten. Det går skapligt.

Slanggurkorna dör dödens död. Det är såklart synd. Vi skyller på kylan. Det känns skönt att kunna peka ut någon skyldig och känna sig helt utan ansvar för det där frånfället i egen person. Det kommer förhoppningsvis fler år då man kan göra nya försök på den där fronten. Tomater och Västeråsgurka växer dock på.

Fast nu, slutsvamlat för idag. Varför inte liksom. Eller troligen slutsvamlat. Reserverar för att ta tillfället i akt för ett slutord denna dag om ork och vilja skulle falla på. Förresten är känslan “fredag” idag. Underligt eftersom det bara är onsdag. Men ledighet har ju den där effekten på oss ocoola gubbar. Vi tappar liksom fotfästet i både tiden och i rummet. Flyter omkring som amöbor i sockerdricka jagade av avloppsarbetare med spadar. Eller något. Liksom.

Over and out!

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.