Johodå, nu är det visst vinter på riktigt trotts allt. Skit också. Tycker jag då. Som är frusen av mig. Men det finns kläder. Ja och pellets. Upptäckte att jag till och med har pellets i skjortfickorna. Säkert i huvudet också. Inuti. Det är en sådan tid på året. Hulkens år. Pelletsfyllda huvudens år.
Här letas buggar. Ja och hittas. Det är skönt när man hittar en bugg. Sen rättar man den. Då gnäller Travis. Så då får man mer att leta. Men sådant är nu livet. Sen när Travis och användare är tysta så får man vila. Fast det tillståndet är ett mål om sanningen skall fram. Som nirvana. Man tar sig aldrig riktigt dit. Dock ibland alldeles nära (frid) men aldrig ända fram. Nästan som “klart” alltså.
Måste nu gå ut och hämta post. Synd om mig. Kallt.