Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Svårmodet

tår i ögat

Det snöar fortfarande utanför fönstret här. Mer skall det tydligen komma. Det är Februari, man väntar sig inte annat. En skitmånad med ett undantag.

Hur det än är med allt detta så är det så att några dagar efter nyårsafton och fram till Vasaloppsöndagen skulle man kunna plocka bort ur kalendern. Bara lämna ett stort svart hål – en singularitet – kvar. Eller ännu hellre skulle man ju vilja kunna packa den lilla väskan och dra iväg med lätt bagage ut i världen på upptäcktsfärd just den här tiden. Låta någon annan boka biljetten. Inte ställa frågan, vart? Bara kliva på ett tåg som stannar där vid Arlanda, checka in på ett flyg som tar en med till en plats man ännu inte känner. Utforska och upptäcka den för första gången, när svårmodet, isen, kylan och snön regerar här hemma. Komma hem lagom till Vasaloppet med frukost, täcke, slöande och gott kaffe där i soffan första Söndagen i Mars. Sen promenera i dagsmejan och hoppets land med Talgoxar sjungandes vackert om bättre tider. Då när det går att leva här i skogen igen. När det blir lätt att finnas till.

Men man blir kvar såklart. Gamla o-coola gubbar kan möjligen drömma om resorna som tar en bort. Men tur har man. Fantasin man föddes med gör helvetet på skogen – som man älskar trotts allt – uthärdligt lik förbaskat. Det är under vintern man kan skapa, bygga och se det man inte ser när intrycken är större. Man måste kreera för att överleva. Det är bara snön som stör. Som man måste flytta med jämna mellanrum. I November älskar man den. Stora sakta dalande flingor som ger ljus. I December accepterad för att man vill ha en vit stämningsfull jul. Nu är det bara ett vitt helvete. Ja, vackert såklart. Tänk att helvetet kan vara det? Vissa dagar helt magiskt ändå. Dagar man inte skulle vilja byta. Vattenmolekylens kristalliserade under. Så man trampar på. År efter år efter år. Man har inte något val och kanske vill man inte ha det heller. Kanske är det just svårmodet i Januari och Februari som jämnar ut och bereder mark för euforisk glädje under Maj och Juni tillsammans med sädesärlor och svalor. Jag vill tänka så. Jag vill nog leva så i den nya tiden.

Undantaget då. Det är semeldagen idag. En dag i paritet med julafton. Ät semlor och njut gott folk! Helst tre sp att ni känner mättnad. För freden!

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.