Categories
Betraktelser & Berättelse

Anglosaxisk veckostart

Sex grader kallt. Men Hulken står är nere och är grön och stor och skakar och levererar energi. Hälften ut till kråkorna, hälften för att värma oss, vi som bor här i den gamla stora skolan här på kullen. Pannan ja, Hulken, har såklart ett namn. Gammal och ineffektiv. Är man från 1962 brukar man inte leverera bättre. Bygd och installerad då när olja var nära nog gratis. Gjutjärn. Massa. Står där i hundra år till om den får.

Jag som är frusen, sätter på mig dragspelarens avlagda tröja. Den värmer och det hjälper för en frusen själ. Någonstans finns det kanske en miljövinst att hämta hem där också. Främst då eftersom jag använder mina kläder tills de ramlar av kroppen av rent slitage och uttunning där de omöjligt kan hålla ihop eller bli lagade.

Det blir mycket vila den här helgen. Men inte för mycket. Det behövs nämligen mycket soffa och bok och godis just nu helt enkelt. Men återvänder lite till världen och energin idag. Men är väl en gammal gubbe som förlorar sina superkrafter känns det som. Man blir tröttare och tröttare. Fast turligt nog bara på helgerna än så länge. Jag har lärt mig vila när jag måste. Hittills har det alltid fungerat. Men det har varit nära många gånger. Livet har inte alltid varit lätt. Men vems liv är det?

Fast det är gott att leva. Just den känslan har tack och lov följt mig genom livet. Nästan hela tiden i alla fall. Naturligtvis tycker jag också att allt är skit ibland. Men får jag fundera ett tag, får det gå någon dag så älskar jag verkligen livet. Känner lust över att leva. För att få några dagar till där man får vara med. Inte ta de där dagarna man får sig tilldelade som självklara. Det är väl där den där glädjen över att få finnas till härstammar ifrån. Att det inte är självklart att man får finnas, att alla inte får känna den visheten.

Nu sitter jag här med mitt tända ljus och sorterar lite grejer på hårddisken. Lite mysigt faktiskt. Ute kallt alltså, men här här inne varmt även om det som vanligt drar kallt från de där stora skolfönstren som borde bytts för många, många år sedan. Men tröja på som sig bör. Elementvreden uppdragna. Sen går det där att leva med. Inga problem. Man måste till och med flina lite för sig själv över hur bra man har det.

 

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.