“Jag skall bara…” det är precis där jag är nu. Innan 13.0.0 skeppas. Ja det är nu ingen stor sak, men ganska mycket knappande. Ett år. femton, sexton timmar per dag, sex dar i veckan, nåja säg tolv per dag för att kompensera för ledigheter, fredagskvällar och sånt. Alltså 52*6*12 = 3744 timmar. En otäck siffra.
Ja och varför då kan man fråga!? Ja bara för att man kan. Bara för att man är nyfiken själv hur långt det går. Ja fira tänker jag göra med ett glas saft och en pepparkaka. Som vanligt vid releaser. Sen kör vi igen. Mer är det inte med det. Låtsasjobb. Sten på sten.
Man skall definitivt inte tänka efter för mycket. Liksom.
Soligt här. Varmgrader. Ja, lögn. Det är nollgradigt. Så nästan då. Liksom. Nära behov att dra ner persienner. Det är inte varje dag.
Annars fredag. En kväll med vila. Se ikapp en del serier som vi följer både K och jag. Om jag inte somnar för hårt på grön IKEA soffa. Men ofta kan det räcka med en timme mellan tjugo och tjugoett. K suckar. Hennes man är inte som hennes pigga kamrater.
Paris svämmar över. Vän i förorterna simmar till jobbet. Men om man tittar på hygrometern i hans hus så har han det ganska fuktigt under resten av året också. Trähus kontra stenhus har vi kommit fram till. Ja, kylan här har väl sin inverkan också såklart. Här är det ju ökenklimat å andra sidan. Inne alltså.
Drar ned persiennerna. Jodå!
Men gott att leva. Japp, det är det. Liksom.