Fyller pellets och kan inte låta bli att gå ut och ställa mig under den fantastiska stjärnklara natthimlen ett tag. Bara ensam stå där och förundras över detta häppnadsväckande. Fryser lite i den iskalla vintervinden som sveper ner norrifrån, ner från isande hav. Men mångfalden av stjärnor får mig strax att glömma vinden och kylan. Hur underbart är inte detta här i tystnaden. Med bilden av stjärnhimlen på näthinnan blir det ingen konst att somna i natt. Känner stor vördnad inför allt det okända och accepterar min litenhet och obetydlighet i detta stora utan att blinka. Godnatt!