Categories
Betraktelser & Berättelse

Fyra dagar

100710semester
Så några dagar in i semestern och jag börjar vänja mig. Skönt. Till och med min dator är avstängd, ser ingen anledning att starta den igen efter åskvädret som drog in i måndags. Det är ovanligt. Mycket ovanligt. Som om alla fåglar skull börja flyga upp och ner. Ungefär så.
 
Böcker och trädgård. Mobackes igår. Adlibris och Bokus levererade varsin hög redan för några veckor sedan. Det är bara att ta en ny från bunten när en av dem är utläst. Nån gammal film på TV fyller ut kvällarna. Eller serier. Jag sitter där i grön IKEA-soffa utan block, bok och penna. Också ovanligt. Som om myggor helt plötsligt började tala franska.
 
Ja och så sover jag längre och längre för varje morgon som går. Det ultimata tecknet på en hjärna som saktar ner. Jo man läser länge på kvällen också såklart. Men alla fönster öppna. Så att sommaren hittar in också efter att man släckt och somnat, sover djupt.
 
Havet återstår. Drar i mig. Vill ha mig till sig. Uråldriga krafter drar i celler med vätska hämtad just därifrån på det djupaste stället. Måste försöka hörsamma det där ropet nästa vecka. Klippor, vågor, obruten horisont och lite matsäck på en hälsingehäll. Avsluta med kaffe som inte kan smaka bättre än det gör just där.
 
Jodå jag har nog fattat att det här är det riktiga livet. Men fattar det lite mer nu. På riktigt liksom. Såsom ettor och nollor och if och else inte kan bli. Men lycklig nu och lycklig då. Kan man vara lycklig men mollstämd? I alla fall är det så för mig. Ett lurendrejeri kanske. Ett falskspeleri. Jag en skådespelare. En aktör nu som förr på snålbesökta rock-konserter.
 
Imorgon en tur till den gamla världen. Sju mil österut men trettio år tillbaks i tiden. Det skall bli spännande. Ja det tror jag. Något jag normalt tackar nej till. Återmötena. Men kunde inte den här gången. Den utmanar tidsmaskinen också. Var hamnar man?
 
Men slutsatsen är att efter fyra semesterdagar, de första på länge, så får “semester” fem av fem getingar. I alla fall fram hit. Inte dåligt det. En ocool gubbe i ett stort gult hus på en kulle i Los är helt enkelt nöjd. Mycket nöjd. Oklart varför jag berättar det för er…

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.