Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

2012-09-11

I skolan skulle man springa sextio meter antingen man ville eller inte. För oss icke tävlingssugna var det här en pinsam tillställning och knappast något som gynnade vårt självförtroende. Möjligtvis då en idrottslärares sadistiska sida. Men det stod säkert i läroplanen att momentet skulle finna med. Just det får mig att vilja kräkas. Folk som hänvisar till att det står i någon regel som man måste följa. Spelar ingen roll hur dum och ofattbart idiotisk regeln är, man måste följa den. Personen, den regelföljande alltså, svär sig fri. Han eller hon följer bara “regeln”.

Men herregud vart tog civilkuraget vägen. Lite jävlaranamma som för mänskligheten framåt vore på sin plats. Ja, visst, man kanske kan få sparken för att man bryter mot en regel som är helt åt helvete men hellre det än att vara dummare än en datamaskin. Tro mig, hur dumma dom är det vet jag. Det är liksom lite “skicka judar till utrotningsläger utan eget ansvar” över det hela. Inte lite förresten, mycket! Dom här människorna skulle gjort det också med samma entusiasm. Jag är helt säker.

Det är viktigt med lite lätt civil olydnad. Tänk dig natt mitt Stockholm city. Klockan är fyra. Inte en bil ute. Det är rött ljus vid korsningen men inte en bil åt något håll så långt man kan se. Står du kvar där och puttrar med din gamla bil? För att det finns en regel? Ja, då har du drabbats av den där sjukan helt enkelt. Då låter du dig styras av ett relä. Låter en elektronisk krets bestämma över ditt liv. Är helt tom i huvudet!  Ja, säger du det är bara fem minuter. Ja säger jag hade du åkt iväg istället för att vänta så hade du kommit fram fem minuter tidigare och den häftigaste grejen i ditt liv, den livsavgörande,  hade kanske hänt. Nu kommer nu fem minuter efteråt. Regelföljaren. Den duktige medborgaren som får en guldstjärna i boken för att du låter ett relä tala om för sig vad du gör. Men jag kan ju få böter säger du. Polisen är alltid vaken och alert. Ja, det kan du få. Men rama in böterna som ett bevis på att du lever och tänker. Eller överklaga upp till EU rätten och hänvisa till det korkade i det hela och vinn självrespekt.

Övergångsställen är ju samma sak. Stå där och vänta fast det inte finns en bil som kan mosa sönder dig på hundra meters avstånd. Jag säger gå! Tänk själv! Står det barn där så lär dom också att bli självständiga människor och gå då också. Dom skall fasiken tidigt lära sig att reläer och datorer inte styr våra liv. Dom skall tänka själv! Viktigare än någonsin i den tid vi lever i just nu och i ännu högre grad den dom kommer att växa upp i.

I skolmiljö så kommer diskussionen ibland upp om man som manlig lärare kan lägga en hand på en kvinnlig elevs axel. Eller klappa en tjej på ryggen som gjort något bra. Precis så där som man gör med grabbarna. Anledningen att man inte skulle göra det är alltså för att man är rädd för att anmälas för sexuella trakasserier. Rektorer, som är dom människor med minst civilkurage i världen, varnar med allvar i blicken för det här. Det där har jag aldrig brytt mig om. Skulle jag få sparken för att ta någon i handen, klappa någon på armen eller ryggen eller till och med kramar någon som gråter och blir ansedd som en pervers gubbe för den sakens skull så tar jag gärna det. I så fall  vill inte vara med i en värld där man inte längre får vara en medkännande människa.

Så starta era hembränningsapparater och bränn lite för husbehov. odla nått farligt i växthuset. Ta upp några hundra mindre i självdeklarationen bara på chans. Kör med ett däck odubbat. Busa lite med myndighetssverige. Låt framförallt inte datorer och elektroniska kretsar styra ditt liv. Allt dom kan presentera är pseudovärldar och pseudobeslut. Skit in – skit ut. I grunden är det bara kisel och elektroner. Dummare än sand. Låt inte de vackra virtuella världarna och de förprogrammerade orden förvilla dig och glömma vem som har makten. Styr själv!