En sådan där härlig lördag. Ingen brådska på morgonen. Lutherpåaxelfri och sen ner och låtsasjobba. En halv dag att angripa lite “attgöra” listor på, ja, jag kokade iof ned den till en igår och den blev tre tätskrivna a4 sidor, och det finns mycket mer som jag inte kommit på än som också måste tecknas ner och helst prioriteras på de där listorna. Jag fattade aldrig ens som ung hur folk bara kunde sitta och spela kort för att få tiden att gå. Mitt liv har aldrig varit så. Det har alltid funnits en massa jag velat göra och realisera och sätter jag mig ner och tittar på molnen så dyker det ofelbart upp fler saker.
En gång trodde jag faktiskt att det var bra att vara en sådan där människa men det här senaste året har ja ju lärt mig att det inte är så. Man skall vara tråkig och seriös och tro på metoderna samtidigt som han hyllar dem som inte gör det, men bara om de tagit sig igenom missundsamhetsväggarna och hamnat på toppen. Men det där är ändå bara vad andra tycker. Jag tycker själv ändå, har alltid gjort och det är jag stolt över. Fårskocken kan få springa runt där ute på fälten bland tidsfördriven på sin väg mot kista och förbränningsugnen.
Min absolut sämsta egenskap, och tro mig har har många, är att jag inte orkar med idioter. Förstår man inte vad jag pratar om så ignorerar jag personen. Så skall man naturligtvis inte vara. Det är äckligt snobberi. Vill man får fram sina idéer och tankar och vill att de skall förstås av andra så skall man vara pedagogisk, ihärdig och lugn. Men jag klarar inte av det helt enkelt. Blir galen (läs gärna, galnare) om jag skall försöka och kan inte förstå varför jag skall slösa en endaste sekund extra på någon som på sin höjd ändå bara kommer att ana, aldrig förstå. Det värsta är att just på det där området orkar jag inte ens tänka på att försöka bättra mig. Då får det hellre vara.
Men nu har jag tamefan inte tid med det här. Ha en skön lördag kära läsare och gör något riktigt jäkla roligt som du alltid drömt om att göra. Det tänker jag göra. Gör det varje simpel dag faktiskt.