Day: 13 November 2025

Utanför mitt fönster borras hål två. Det skall ner till 210 meter. Ner till Orchernas rike. Man hoppas att ingen Orch kryper upp genom hålet. Men det räcker kanske bara åt en babyorcher och det låter ju inte helt farligt i alla fall spå länge det ÄR just en babyorch.

Har ni någonsin suttit några meter från en bergsborr så vet ni att och hur det låter. Japp en hel del. Men det är som musik i mina öron. Vart och ett av de där hålen representera +25000kWh energi på ett år. Visst låter det helt ljuvligt. Så förbaskat många pelletssäckar man skall bära in för att komma upp i det. En snabb huvudräkning säger cirkus 650 säckar om jag räknar rätt. Nog kan man njuta av lite oväsen om man tänker på den saken alltid.

Borrarteamet är imponerande. De körde igång igår vid sju. Lämnade vid tjugoett. Här igen sju idag. Full fart. Snö och kalla vindar dessutom där ute. Man avundas dem inte en minut. Men HEJA HEJA ropar man såklart varje gång man ser dem. Tur för dom så är det fönster emellan så som slipper höra de där muntra säkert synnerligen irriterande utropen.

Om inget tråkigt händer så ger jag mig tusan på att de här herrarna kommer att bli klara idag (läs ikväll). Ja och då skall dom få en puss. Men tala inte om det för dom för då kanske det INTE blir klara just för den sakens skull.

Hur den där borrstången som alltså som längst här blir 210 meter inte går av kan jag däremot inte fatta. Ihopskruvad i segment på sextio ställen dessutom. Hur kan det hålla? Till och med “borrarchefen” undrar över den saken när jag fråga honom. Ett av livets mysterier.

Själv sitter jag alltså på kontoret som vanligt och försöker programmera. Helt enkelt är det inte men vissa minuter av dagen så går det ändå skapligt bra. Rör mig framåt och det är mer än vad man kan säga visa dagar utan bergsborrare på tomten.

Men nöjd även om det blir noll rader kod. Att få det här på plats är som en programmerares motsvarighet till att få en injection av extra starka anabola steroider. Så se upp! Tyvärr har min bukspottskörtel jävlats med mig den här veckan. Enzymer försöker den skicka med i maten men stenen (den jävulen) vill visst inte släppa förbi så många just nu. Då blir det liksom som det blir. Därvidlag hoppas man på nästa dag eller dan efter den.

Bäst att ladda pistolerna…