Categories
Betraktelser & Berättelse

Vill inte klaga

brown leafless tree on sandy soil during daytime
Photo by Pixabay on Pexels.com

Det är varmt. Lite som i helvetet. Fast… är man en fryslort som jag. Ja då njuter man. Det är lagom temperatur för fryslortar just nu. För inte fryser man. Nej. Det gör man inte. Och när fryser fryslortar annars? Jo just det, jämt. Ständigt. Alla andra dar. Ofryst är bra!

Så nope. Inget klagande här på kullen inte inte. Fast svettig blir man. Suckar lite gör man. Sover dåligt också såklart. Fast mest är det svett. Håller på att gänga entumsrör nämligen. Brukar man bli svettig av i vanliga fall också. Men såhär vid trettiogradersstrecket, ja då rinner det om en. Lovar. Rören är för uppvärmning i vinter. Man får aldrig släppa tanken på en kommande vinter. Inte ens under en värmebölja.

Fast fick tips från två som jobbade på ett äldreboende. Drick mycket. Ät chips. Så vi har inhandlat dricka. Vi inhandlat chips. Stoppar i oss. Det där är f.ö. sådana råd som man borde få fler av. Näst bäst efter att min doktor tyckte att jag skulle sluta med mina löprundor en gång i tiden när jag klagade på ett ont knä. Har aldrig sprungit sedan dess. Doktorns order…

Vi köpte en påse vingummin också. För en lagom mängd vingummin tror jag är bra för själen. Det är bara så att läkarvetenskapen inte hunnit fram tid ännu. Men det kommer.

Igår var i Dalarna. Lika varmt där. Ja ännu varmare när man hamnade i en asfaltsdjungel. Fast på hemvägen kom ett befriande regn. Stora droppar. Vattenpölar. Plask, Plask. Påfyllning av Siljan. Ett sådant där regn alltså som man skulle kunna tänka sig att dansa naken i om det inte vore för alla vältränade män i vita rockar som vill ta hand om ocoola gubbar som försöker sig på dylika ting. Ingen dans alltså. Men njöt av regnet i alla fall. Sommarregn. Visst har det en speciell klang i sig det ordet också.

Nu skall jag vattna växterna och sen får det bli kväller. Man får ta det lugnt. Varför jäkta och stressa…