Categories
Betraktelser & Berättelse

Två dagar

Två dagar tar det. Det som till synes är så enkelt. En applikation som fungerar utmärkt skall fungera också på windows. Allt är byggt för portabilitet. cmake. Qt. vcpkg. Men som vanligt är det aldrig bara att flytta över, kompilera och köra. Man skall förtjäna att få se programmet köras. Och för att förtjäna det får man jobba lite. Ja och får man inte jobba och anstränga sig för att åstadkomma det där till synes enkla så ja då vet man att då, DÅ JÄVLAR, är det något som är jävligt fel.

error MSB4035: The required attribute “Include” is empty or missing from the
element .

Så jag börjar. Får direkt något kryptiskt fel. Något objekt i den fil för Windows byggsystem som byggs av cmake är tomt. En felkod och det meddelandet. Inget mer. Noll information på Google. Ja åtminstone inget relevant. Hmmm…

I ett projekt med +100 källtextfiler så vill man gärna ha lite mer information än så. Det finns ingenstans att börja liksom.

Så jag bygger det minimalaste systemet som går att bygga. Jodå det fungerar. Sen lyfter jag in lite funktionalitet i taget. Processen mellan ändring och felmeddelande är lång. TÅLAMOD! Och sådär håller man på i två dagar tills man hittar vad som är felet (en felaktig path).

SÅ nu då vill man ha en arbetskamrat som man kan springa in till och ropa “HURRA” hos. Men det har man nu inte och katten bryr sig inte ett skit. Så man får stilla sig. Är ju van.

Fast det där att inte ge sig. Att dela upp i mindre kontrollerbara delar. Jobba på systematiskt. Ja det är en bra egenskap att ha som programmerare. Men kanske är det inte den bästa egenskapen överallt. Jag minns en laboration i Uppsala. Minns inte vad det var men har för mig att det handlade om gravitation på något sätt. “Isse” min bäste kompis där och jag labbade ihop. Vi körde några mätserier och satt sedan och försökte analysera resultatet men kom inte fram till något vettigt. Vi bestämde oss för att jobba med det hela hemma. Nästa dag satt jag med det där hela dagen eftersom jag inte hade några föreläsningar. På kvällen hittade jag ett tydligt mönster. Helt klart OK för att lämna in labben med. Så nästa dag tog jag med mig mina grejer. Tänkte visa det för min kompis men när jag berättade för honom om vad jag kommit fram till så hade han redan pratat med labassistenten och de hade kommit fram till att det var OK att vi inte fått något resultat av labben. Sådant som händer ibland. Vi fick godkänt ändå. Så där var två dagars arbete från min sida helt bortkastade. Ja och inte ens nödvändiga. Det är antagligen också därför som “Isse” blev professor och ledamot av vetenskapsakademin och jag en simple kodare. Ibland är det viktigare att prata och förhandla än att göra.

Fast i programmering måste man “göra” annars blir det ingenting av någonting. Inom Open Source och Open Hardware kan folk till och med be dig dra åt pipsvängen om du pratar om saker som “du skall göra” istället för att leverera kod. Kod och resultat står alltid framför prat. ALLTID.

Jag gillar det!

Nu skall jag spela lite hårdrock.

Categories
Swedish

Minnet är kort

 

Source: Minnet är kort

 

Categories
Musik

Hälsingetoppen

performing drummer surrounded by fogs
Photo by Mantas Hesthaven on Pexels.com

Hälsingetoppen. Visst är det toppen. “Nåja” hör jag. Eller “spelar väl ingen roll” mumlas det väl också i en och annan buske. Ja sådant där. Det där vanliga uppmuntrande orden som kommer från leden. Den stora fördelen med att bli gammal och höra dåligt är såklart att man inte hör sådant där. Det är bara stor tystnad från leden från den gamles position och med den gamle mannens självklara rätt tar man tystnaden som ett gillande av det man gör.

Hur som helst, det enda viktiga är alla talangfulla musiker som finns där ute. Det görs så jäkla mycket bra musik just nu i Hälsingland. Fantastisk musik som förtjänar att lyssnas på. Musik från olika människor. Människor med olika bakgrund, kön och ålder. Det som håller samma är passionen för musik. Själv älskar jag det där. Att se och uppleva passionen hos människor. Att lyssna till alla nya mästerverk. Att uppleva alla dom som är världsbäst fast ingen vet att dom finns. Ja och det är såklart självklart att det är så. Musik är ett livsavgörande element för många. Som luft. Som vatten. Klart att varenda en är världsbäst om man befinner sig och verkar i den magin. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt?

Hälsingetoppen har ett enda syfte. Att lyfta fram bra musik från Hälsingland. Listad är den efter hur många lyssningar man har. Det betyder inte att en låt med en lyssning är sämre än en med en miljon lysningar Så mycket spelar in i var man hamnar på för position i popularitetslistorna.

Som lyssnare måste man anstränga sig lite. Göra det åtminstone ibland. Ibland får man (måste man) ta en sväng ut i ett okänt land. Vara för sitt eget välmåendes skull. Lyssna på musik man aldrig hört förut. Se en film man knappt förstår. Läsa en tjock bok som kräver att man tänker efter lite extra. Det är där i det man växer som människa. Och skall man vara ärlig så har (nästan) inget man tagit till sig och håller kär kommit dit det är idag utan ett visst mått av ansträngning.

Musik förenar. Man kan vara vem som helst. Ha olika politisk åsikt. Olika kön. Olika ålder. Vara kort eller lång smal eller tjock. Men ändå digga samma musik. Härligt eller hur?

Serverad är veckans Hälsingetopp. Kolla in artisterna där nere på plats 100 och 200 och 300. Pärlorna finns där. Lovar. För det gör dom alltid.

Spellistan finns som vanligt här. Spelas lämpligen upp scramled/slumpvis för att få den bästa upplevelsen.

Nya hjältar

Nigredo – Från Söderhamn med Delsbokoppling. Tobias Törnell eller Toby Fakir.

Nordbor – Från Hudiksvall. Lite hemliga sådär. Skön och mycket proffsig video här. Tack till Lars Ljungström för tips.

Disclamer: Det här är ingen tävling. Det finns ingen första eller sista plats. Bara Hälsingemusik ordnad efter hur mycket den spelas på Spotify. Enkelt eller hur?