Categories
Betraktelser & Berättelse

Lorthelg

man wearing gray shoe standing on brown soil
Photo by Athena on Pexels.com

Letar rostiga sju tums. Ja spikar. Jo. Inte åt mig själv. Nope. Det finns andra. Som behöver sådant till påsken. Som vill spika upp sig själva. På ett kors. Eller på en vägg. Lida som Jesus. Det är ju påsk. Ja om en sådan person (trolig Edsbybo) kommer förbi och frågar efter rostiga spikar. Då är det bäst att ha några redo som varje annan påsk. Bästa sättet att bli av med dom. Låta som spika upp sig själva och hänga där.

Men påsk för en annan. Lorthelg sa mormor. Lorthelg sa mor. Lorthelg säger jag. Det släpas in en massa skit utifrån. Grus och lera. Själva våren som är fin ute, lort inne. Lort var alltså ordet.

Beställer en påsktårta. Japp. En tröstgodsak eftersom semeltiden är över iom påsken. Något onyttigt bör man ju nu ändå stoppa i sig om man vill hålla sig kvar i sin viktklass. Det bör man.

Men skall koda lite. Fick jag välja hade lödkolven åkt fram. Men eftersom jag är min egen chef får jag inte välja. Den hårdaste chefen är en själv.

Får nog förresten gå upp och nalla lite av påskkärringarnas godis…