
If I have seen further, it is by standing on the shoulders of giants.
Apropå oss alla små kuggar i maskineriet…

If I have seen further, it is by standing on the shoulders of giants.
Apropå oss alla små kuggar i maskineriet…
Om du inte vinner ett endaste dugg på att kämpa vidare så så blir du i alla fall en av de där som aldrig gav upp. Den klubben är (som alla vet) nämligen rätt liten och exklusiv.

“Umgås man med idioter så blir man en själv“, ja han sa så Tesla eller var det Einstein eller kanske Charlie, alltså inte Granberg, nej Chaplin. Det måste ju vara någon av de där, eller i alla fall någon av samma dignitet, för att det som sägs skall vara värt att lyssna på. Skiter i vilket gör jag. Men vet att man måste ha människor omkring sig som är bättre än en själv om man skall utvecklas. Det går inte tvärtom.
Det där sista kan vara värt att tänka på för mer än en jag känner. Ja för mig med såklart. Det är inte bara andra som är dåliga. Fast jag umgås såklart mest med mig själv. Det kan ju knappast vara bättre på något sätt det heller. Ju. Liksom. För det är väl just så som de flesta och största idioterna skapas.
Men man får tugga på. Ibland finns inga alternativ.
Liksom.
Skriver om lite testkod här på kvällen. Det är om möjligt lika tråkigt som att skriva dokumentation. Men det finns ett “måste” när det gäller båda de där grejerna. Man vet det och därför gör man det. Fast nog borde man kunna spendera livet på något bättre, det är helt klart.
Fast det mesta har stora moment av tråkigt i sig. Det är så många som aldrig tar just det till sig. Tror på ögonblickssegrar. Det gäller liksom att gneta på. Åtminstone det har jag gjort. Ingen kan säga annat. Segrarna kommer inte alltid ändå. Men gneta på det får man allt göra trotts det.
Åker förbi närmaste byn åt Ljusdalshållet. Där rullar man ut fiber. Där kan man komma överens. Där tror man att fiber “inte bara är en fluga”. Fattar att det finns en framtid. Här uppe i Los fattas det trettio hushåll. Hur vi skall kunna få trettio till som vill ansluta sig med fiber övergår mitt förstånd. Döden bor i den här byn. Japp, och egoismen och kortsyntheten.
Ja snålvattnet rinner i alla fall ur mina mungipor när jag ser de där kabelrullarna.
Jodå, åker förbi imorgon också. För säkerhets skull liksom. Är ju en jävligt rolig väg det där.
Men nu mer testkod. Världen behöver mer testkod. Det är jag säker på.
”The difference between a beggar and an entrepreneur? The amount they are asking for.
Värre är det med folk som mejlar och blandar ihop rättmätig vrede med bitterhet.
Det tycks vara mycket populärt.
Går man lite loss om knäfallet och tramset runt kungafamiljen då får man läsa att man är bitter.
Jag är fan ta mej inte bitter. Förbannad, ja, men aldrig bitter, har aldrig varit.
Bitterhet är en lyx man inte har råd med.
Bitterhet är att skylla ifrån sej på annat och andra.
Man har ansvar för sitt liv.
Det är djävligt slappt och drygt att kalla andra för bittra.
Bättre kan det inte sägas. Ulf Lundell sa det.