Category: Swedish

Omtyckt av alla

respekterad av ingen.

allt lugnt…

Här i trakten har vi två knivmakare som anses vara bland de tre-fyra bästa i världen. Dels min gamle skolkamrat Kniv-Kaj i Edsbyn (kolla här) och dels vår egen Conny Persson här i Los.

Man kan fråga sig hur det kan komma sig…

Det enda som kan tilläggas om deras arbete är att man inte kan få fram ord över hur imponerad man är/blir av det. Bäst i klassen helt enkelt. Fantastiskt!

Nu är gruvjobbet avslutat. Ja i alla fall för tillfället. Hoppas jag kan få rycka in igen vid behov för det har varit mycket givande och riktigt skönt att komma bort från skärmen och tangentbordet ett tag. Känns lite som man haft semester faktiskt.

Nu väntar en hög med jobb på att tas tag i så denna vecka gäller det att börja nysta i trådarna som ligger lösa. Lite nystartsläge så det skall bli skönt att börja jobba igen.

Fortfarande inga konkreta jobberbjudanden för min del. Karin däremot har fått gått upp till 90% så i och med nästa månad så är den akuta krisen i alla fall löst vilket är skönt. Nu vet vi att vi klarar oss från och med då i alla fall ett år. Älskade Karin får dra det tunga lasset den här gången men vi brukar hjälpas åt så gott det går och har alltid gjort så. Gäller bara att överleva dom kommande fyra veckorna men som så många gånger förrut så skall det nog gå vägen denna gång också.

Ylva som jag jobbar med nu löser Suduko  mellan varven mellan gästerna i gruvan. Tycker jag är bra gjort. Håller hjärnan i trim. Själv är jag nog alldeles för slö (eller möjligen dum) för det.

Problemet för mig egentligen är att jag alltid haft svårt att göra saker i rent övningssyfte. Alltså jag har inga problem att lära mig saker utantill om jag behöver det för ett bestämt syfte. Jag kan också med lätthet tragla matematik så länge det finns ett syfte. Har inte mycket intresse för själva verktyget matematik däremot stort intresse för vad man kan använda verktyget till. En viktig skillnad där mina vänner.

Jag har aldrig gillat kortspel, korsord eller vad det nu är för tidsfördriv.  Problemet för mig är att jag alltid haft nÃ¥got annat att göra som jag alltid haft för lite tid för. Dvs det har aldrig i mitt liv funnits direkt dötid. Detta sagt skall man vara medveten om att jag gjort lumpen. Snacka om dötid! Men… även dÃ¥ hade jag mina projekt.

Sjukt jag vet.

Sitter jag på en stol så drar min hjärna igång och vill göra olika saker. Det finns tre sätt att stoppa detta flöde.

– Läsa en bok.

РSe p̴ TV/Film.

– Sova.

Annars snurrar det pÃ¥. Skulle man inte kunna göra sÃ¥ istället? Vad händer om….? Varför gör den pÃ¥ detta viset…?  Varför sitter den där sprinten där? Vad heter fÃ¥geln som sjunger?  Ja ni förstÃ¥r. Fullt flöde hela tiden liksom…

Något som däremot inte är ett slöseri med tid (enligt mitt sätt att se det) är möjligheten att få prata med andra människor. Tänk så mycket man lär sig. Konsten är att lyssna också. De flesta människor har en hel massa att lära ut om man vill ta emot det dom ger.

Har en sport när jag guidar i gruvan. Man väljer ut den som ser mest mulen ut när man gÃ¥r ner. MÃ¥let är att fÃ¥ den personen att se intresserad ut under turens gÃ¥ng. Hittils har det fungerat till min oerhörda glädje. Peppar, peppar…