En o-cool gubbe

Söndag, soffa, sen jobba, men tar lite soffa igen också. Slö gubbe. Gubbe drabbad av någon slags evig förkylning. Nu arbetande. Eller snarare bloggskrivande. En influencer kan kanske kalla just det arbete. Inte jag. Den lokala tidningen försökte får mig till “influencer” en gång. Det tjatades om intervju. Men tvärnekade. Dubbelnekande. Sa “dra åt helvete“. Nåja nästan. Ibland blir det helt enkelt för skämmigt. Jag med mina fyrtio läsare om dan. De andra (riktiga influencers) med tio miljoner läsard per dag. Fast å andra sidan lägger man ut det över tjugo år så… Fast influencerepitetet fäster liksom inte på mig. Allt jag säger och berättar brukar ha repilerande krafter på mottagarna.

Fast lika bra det där alltså. Jag vet inte ens om influencers bloggar ens nu för tiden. Är det inte videos och sånt i den världen. Följer ingen. Jo “Oskar snickare” på you tube. Inspirerande. INFLUENCER alltså.

Roman hälsar på. En av två tjecker i byn. Ditt och datt avhandlas. Ung vs gammal. Ung vinner varje gång. Precis som det skall vara. Men programmerare liksom Ivan som var hit i början på veckan. Ivan en av två ryssar i Los. Ja eller tyskar. När är man vad liksom. Själv är jag världsmedborgare sen länge.

Veckan ser hur som helst härlig tom ut i almanackan. Det betyder att man här kanske har en vecka där man kan ge sig ner i en djupdykning. Åhhhhh vad jag längtar efter det. Skit i syrgastuberna. Dyk, dyk, dyk….

Ärtsoppa ikväll. Har varit långt från att känna någon slags förtjusning för ärtsoppa i livet. Men det har vänt. Numera hamnar den under epitetet jättegott. Kanske skulle man söka som fotsoldat till närmaste infanteri. Alla infanterister hyllar ju ärtsoppan. Risken är väl att de inte vill ha en. Ja sannolikheten hamnar väl rent av mycket nära 100% om de nu inte har slut på minröjare eller någon sådant väldigt terminerande syssla.

Krigsplacerad är man nu inte längre. Fast ett tag i livet var man ju det. Skulle ha blivit satt i något bergrum efter kusten i Norrland. Någon tänkte väl att man gjorde minst skada just där.

Ute är det minus sex. Inne tjugotvå. Finns inte mycket att klaga på.

Har sprungit upp och ner för källartrappan hela förmiddagen idag. Ungefär som gamla Hulken-tider har det varit. Orsak. Strömavbrott på morgonen. Fan heller att bergvärmepumpen startade som den skulle efter det. Det behövdes en hel del handpåläggning och en förmiddag innan den gick som den skulle igen. Fördel: Man lär sig grejerna. Gillar det. Fast hade helst sluppit. Såklart.

Men strömavbrott har vi alltså väldigt sällan numera. Idag antagligen plusgrader + snö som gjorde sitt. Finns inget som fungerar alltid och jämt.

Skall strax ge mig för dagen och för veckan. Det som förr var normalt att sitta här vid den här tiden och tänka “åhhhhhhh ge mig några timmar till…” har förbytts mot acceptans. Tycker det är skönt med ledighet numera. Behöver den rent utav. OK, det kommer återfall när projekten är extra intressanta, men oftast hägrar ledig tid lika mycket som att “knappa på*“.

Det lokala bageriet har börjat med semlor. Ser OTROLIGT goda ut. Men man är ju karaktären själv och har inte köpt en enda ännu. Fast troligen kommer man inte att kunna hålla sig veckan ut. Kanske skall testa en redan imorgon förresten…

Nåja, vi får se hur det blir med det. Helg om sju minuter. Ja, eller varför inte från och med nu. Om man tänker efter alltså. Hem tidigt från jobbet. Jo jo!

Njut av att vara levande kamrater. Det finns de som skulle vilja byta med dig.

Jodå, skottar idag också. Mer snö imorgon. Skottar nog då också. Livets lott. Överlever man det hela så borde väl hjärtat må bra av det. Om inte… ja då är det som det är.

DHL tvingar sig upp för branta backar och hit till Los och vår kulle. Helt enligt plan faktiskt. IKEA-turen. Lämpar av en bunt platta men tunga paket. Börjar numera känna igen grabbarna/gubbarna som kör den här turen. Troligen är just det ett dåligt tecken.

Annars är allt annat sig rätt likt här på kullen. Det vaknas. Skottas snö. Jobbas. Ätes lunch. Jobbas. Ätes kvällsmat. Ses på nyheter. Jobbas. Allt utan längre uppehåll mellan de repeterande stegen. Lite försiktigt funderar man på soffa + bok. En stund. Varför inte? Men sen tar man sig själv i kragen. Försöker lite till.

Kommit igång på riktigt det har man inte. Nope. Långt ifrån. Men sätter upp en influxdata server för att spara lite data. Sådant man kan göra utan att anstränga sig allt för mycket. Lite anpassning bara mot VSCP annars är det inte mycket tankemöda inblandat i det där. Blir nog ett telegraf-plugin vad det lider. Kanske…

Soffa soffa som där uppe står…

Näää…

NEJ!

Måste jobba lite nu för att skingra dessa förföriska tankar som vill leda mig i fördärvet.

Fast egentligen inte. Kvart i elva är ingen tid för en häst. Men kanske för en gamling som jag (vill skiva mig (men får inte)). Men tror jag skall gå upp och greppa min bok. Åka iväg till 1700-tal, England, feodalsamhälle. Vad skulle man göra utan det där ivägfarandet i fantasin. Ja sova.

Godnatt!

Det snöar (eller snögar som man säger här lokalt). Jävlar vad man längtar till sommar nu. Nåja vintermänniskorna måste ju få sitt de också. Unnar dem det. Fast fick jag välja så fick de (skidåkare, skoteråkare och andra) ha vintern mellan januari och april för sig själva. Resten kunde vi däremot dela på för jämviktens skull.

Inne är det varmt däremot. Går liksom egentligen inte att klaga (bara längta bort). Som synes av fotot så lyckas inte ens tomtarna under garaget hålla värmen uppe på så hög nivå att det smiter upp på vägen.

Kör lite Rammstein (på högsta möjliga volym) här på kontoret. Musik som ger energi, som får en att klara sig genom vinter och andra låga perioder av liv. Musik har en förmåga att höja och sänka. För mig är det oftast bara att välja musik efter det tillstånd jag för tillfället vill sätta mig i.

Fast så mycket snö är det ju inte egentligen. Det har bara kommit väldigt mycket på kort tid. Den här fluffiga metern snö som ligger där ute nu är ingenting mot vad det brukar vara ett normalår. Vanliga år är dessutom snön ofta mer packad, tung och kompakt.

Annars finns det inte mycket annat än en envis förkylning att klaga på här. Knappt så att det är värt att klaga på den heller förresten. Typisk, jobba som fan, vila, sjuk, läge. Gäller väl alltid.

Bollnäs kan dom också förresten. Höjer tempot och ger feeeeeeeling.

Ja man får väl gå ut och skotta…