Categories
Betraktelser & Berättelse

Buggar, buggar så långt ögat når.

Tråkigt nog för ev. ovänner så känns det bra denna morgon också. Jo, lite ont i magen, lite förkyld, lite näsblod, men ingenting som är värre än att jag kan glädjas å en ny dag.

En författare vars bok jag skrivit bra om refererar till min blogg som en “Ocool man”. Det är för att vara snäll antar jag. Men snälla jag tar inte illa upp för “ocool gubbe” och nehej jag blir inte gladare av att bli kallad “cool gubbe”. Det där står jag över. Folk tycker saker men det har inte mycket med mig att göra.  Mitt bloggnamn är inget uttryck för någon slags brist på självkänsla. Jag vet vad jag kan och vad jag vill och är den jag är. Men bjuder på det där då. Faktiskt skiter jag i vad andra tycker. Jag kommer ändå vara den jag är. En självtänkare. Japp, en rätt besvärlig typ.

Men te idag alltså. Ibland får magen bestämmelserätten över morgonrutinerna.

Annars är det buggar, buggar och åter buggar. Jo det är så när man skall knyta ihop en påse. Man hittar alltid något mer. Men har i alla fall kommit till stadiet där listan minskar. I början av en releaseperiod ökar den alltid. Ibland kan det kännas väldigt tröstlöst just då. “Finns det inget slut på skiten” liksom. Så också igår när en testenhet på en Raspberry Pi börjar ge segmentfel.

De vanligast problemen på Pi’en är nätenheter, dåliga SD-kort, ja och programvara om skriver sönder dem. Ja för att inte nämna oväntade strömavbrott. Den är äckligt känslig för sådana den där grejen. Här blir det alltså några vändor av nya SD kort, nya nätenheter osv eftersom programvaran rullar bra på flera andra maskiner. Men allt verkar vara OK. Men kommer på den där logrensningsrutinen jag la till för någon dag sedan. Testar med en version utan den och joppi joppi då snurrar den på hela natten. Nu är alltså frågan varför den där logrensningsrutinen inte fungerar på en Pi men på allt annat. Dagens låtsasjobb alltså.

Ja låtsasjobb kan också se ut såhär

Det ser jävligt ensamt ut, ja och det är det såklart. Men döda humlor flyger inte. Ja det är en saying som vi ocoola gubbar kör med. Ja vi och Fantomen.

 

Categories
Swedish

Så mycket tjänar it-eliten – här är årets stora lönelista 

Dom här kisarna låtsasjobbar inte minsann, dom jobbar på riktigt. Ja säkert länge om dagarna och är riktigt duktiga dessutom. Man får alltså skämmas igen här i skogen.

Source: Så mycket tjänar it-eliten – här är årets stora lönelista – Computer Sweden

Categories
Betraktelser & Berättelse

Jaha! #SlowTV

Ja det här med att titta på live TV från Times Square har liksom blivit en grej här. Ja jag vet… (O:) men Slow-TV är ju stort i Norge så varför inte i Los. Men och det är det stora MEN’et, vad i helvete bygger dom. Det har varit kranbilar där på nätterna i flera dar nu, massor med byggjobbare, alla ser ut som byggare bob dessutom,  och nu de senaste dagarna, filmfotografer, stillbildsfotografer, nyfikna, högt uppsatta chefer och alla tittar de på något. Ja något som är högt upp på den sida där kameran sitter, ja, ja JAAAAaaaaaa ni fattar. Arghhhhhhh…. Jag får inte reda på vad alla de där människorna tittar på. Det är hemskt för en nyfiken person som jag. HEMSKT! Blir OERHÖRT NYFIKEN såklart. Håller på att avlida av nyfikenhet.  Till slut orkar jag inte mer. Måste leta. Men Google är inte till någon hjälp. Däremot Twitter. Jag hittar denna efter många om och men

Det är förberedelserna för nyårsfirandet. Siffrorna för 2018 har anlänt. Klart TV är där. Klart pressen är där. Jo till och med jag vet ju att det här är stort i New York. En av de där punkterna på listan. Att en gång få uppleva IRL.

Nu kan jag alltså sova lugnt i natt. Puh!

Categories
Swedish

New Year’s Eve Ball At One Times Square – Business Insider

Outside of New Year’s Eve, One Time Square exists largely as a very expensive billboard.

Source: New Year’s Eve Ball At One Times Square – Business Insider

Categories
Betraktelser & Berättelse

Det känns mer än vad jag trodde det skulle göra

Anders kontaktar mig. Han håller på och städar och har en Jackie-1200 som han undrar om jag är intresserad av. Han har sett att jag skrivit om den på bloggen

Egentligen är jag väl inte sådär jätteintresserad av gamla grejer, jag har kastat mängder, men det här är den första produkten ändå.  Anders är snäll och skickar den till mig istället för att kasta den.

Ja så ligger den då här då framför mig. Det känns betydligt starkare än vad jag trodde att det skulle göra. Mats Blomberg är konstruktören. Jag är inblandad i tester och produktionsanpassning. Precis utsläppt från universitetet. 75/1200. Ingen hisnande hastighet. Men 1984/85. Länge sedan. Men ingen hade tidigare strömförsörjt modemen från telenätet, ja och formatet var ju många gånger mindre än vad modem hade på den tiden. I den en egen gatearray som gjorde det där möjligt. Magic då. Ett jävligt bra team som kunde ha gjort allt och gjorde en del.

Tror förresten aldrig att jag såg den här i  sin låda. Ja kul var det. Tack Anders i Umeå.

Hmmm… nu måste jag nog försöka få till en hylla till den här. En hedersplats liksom… kanske skall börja söka reda på resten också. Fast det kanske bara är löjligt. Infratex var ju banbrytande på sin tid. Trådlöst tangentbord. Bara det. Men Videotex blev väl ingen större succé även om man redan då anade åt vilket håll det barkade. Beställer biljetter och fixade bankärenden på “nätet” gjorde vi nämligen redan då och jag kan lova att klämma in Videotex protokollet i assembler i en liten skitkrets var inte en enkel uppgift.

Senare blev det Jackie AT. Där har jag hela ansvaret för programvaran. Kan det ha varit 1985? Ett Hayes kompatibelt modem. En Hitachi 6805 i den. Ja en Motorola 6800 arkitektur med EPROM och I/O. Jag minns inte hur mycket EPROM det var men rätt säker på att det var 128 byte ram. Troligen 2K EPROM.   Koden skriven i assembler såklart. Man fick använda states för att kunna få plats med alla minnesvariabler. Alltså många minnespositioner lagrade olika data på samma position under olika uppkopplingsmoment. Just det var trickigt och krävde många nätters jobb. Ja ett halvårs kodande ungefär. Sen allt det andra. Tester och produktionsanpassning. Ett år. Iväg till  jobbet tidigt på morgonen, hem sent på kvällen. Oftast var det Roslagsbanan som tog mig båda vägarna. Men det var roligt, fast jobbigt. Men en chef som litade på en. Som inte hängde över axeln. Lärorika år där i Täby,  När grejerna sen skulle ut på marknaden fick man vackert åka ut  med mössan i hand ut till Telia i Farsta och be snällt att få koppla in den på Telias fina nät. Men då hade vi alltså varit med om den processen redan en gång så vi kände oss vana.

Debuggandet gick till så att man hade ett gäng kretsar med fönster. Man programmerade dem, satte in dem i testsystemet, fixade det som skulle fixas, brände EPROM, osv osv. Man fick alltid försöka tima så att man kunde UV radera kretsar under lunch och middag.  Ett varv bränning, kodning tog väl en 10-15 minuter. Det lönade sig alltså att fundera innan man gjorde ändringar. Ja och det var väl det man använde de där 10-15 minuterna till. Egentligen var det inte så mycket mindre effektivt än vad det är idag. Skillnaden var bara att det inte var så mycket “test and trial” som man kör numera. Men visst förekom sådant också på den tiden. Oftast med dåligt resultat.

Ja och sen har det bara blivit roligare och roligare för varje år som gått. Ja om man sållar bort alla snackare då såklart.

Categories
Swedish

ZigBee Alliance & Thread Group Unlock Dotdot Spec | Sensors Magazine

Source: ZigBee Alliance & Thread Group Unlock Dotdot Spec | Sensors Magazine