Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 23 från tomten

planeterna2006

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Ja då är vi väl klara med allt. Vi har faktiskt hunnit med allt i år också trotts allt strul. Säcken står här fullproppad med julklappar till alla barn och till vuxna också för den delen. Fast barnen får fler av någon anledning. Kanske har dom varit snällare än dom vuxna ändå fast dom är så busiga för det mesta. Jag riktigt längtar till imorgon när jag får fara iväg ut i världen med renarna och dela ut alla klappar. Det är ändå det roligaste med att vara tomtefar även om jag har mycket annat kul att göra under året också. Jag busar lite ibland jag med må ni tro.

Idag så skall jag ta mig ett riktigt långt jättevarmt bad i badkaret med mycket skum och min fina gula badanka. Vi har känt varandra i många år nu min gula anka och jag. Hon landade här en jul för många år sedan när det var storm. Vindarna hade blåst henne hit ända från Afrika och hon tyckte det var förfärligt kallt här. Vi hittade henne fastfrusen i isen nere vid julskogsån och vi fick hugga loss henne en morgon efter en kall natt. Hon var illa däran. Efter några timmar inne i tomtestugan så piggnade hon till och då gonade hon ihop sig i mitt knä efter att ha fått lite varm och god tomtegröt och somnade så gott där. Sedan dess har vi alltid varit bästa kompisar. Jag vågade inte röra mig på hela den kvällen och somnade själv där i stolen. Det bästa hon vet är att bada såklart som ankor oftast gör. Badskum är en annan favorit, så när jag badar är hon såklart med. Vi brukar prata om allt möjligt där i badet. Mest om universum och rymden och sånt för den här ankan drömmer om att bli astronaut. Den hon skulle hon vilja mest av allt är att sätta sig i en raket och flyga ut i rymden och utforska alla planeter och stjärnor. Och vet ni vad. Och det här är hemligt då såklart. I år har jag och nissarna eller om sanningen skall fram så är det tomtemor mest, bygget en raket till vår vackra rymdintresserade anka. På nyårsafton skall hon få flyga ut i sin älskade rymd i den finaste raket som någon sin byggts av tomtar. Det är tomtemor som byggt den såklart. Med lite hjälp av nissarna. Det tekniska är hon bäst på. Men jag har varit med och planerat resan. Först blir det ett besök på månen. Mångubben bjuder henne på ost och en exklusiv visning av månens alla kratrar och den mörka baksidan. Sen skall hon få se Venus och Merkurius för att sedan ta en rundtur kring solen så hon får se alla dom häftiga eldsflammorna som detta brinnande inferno kastar ur sig. Raketkapseln är byggd så att den klarar den otroliga värme som finns här så det blir nog en snabb djupdykning ner i eldinfernot också. Häftigt och farligt sådär men perfekt för tuffa gula badankor. Därifrån får det bli ett skutt ut till jätteplaneten Jupiter och sen åka rutschkana på den andra jätten Saturnus ringar. Uranus, Neptunus och Pluto får det bli snabbvisiter vid för nu ökar raketen farten upp till superhyperduperfart. Vi tänkte nämligen att hon skulle få åka till den närmast solen också. Alltså den närmaste som inte är vår egen. Alfa Centauri. Här blir det ett litet party med några rymdvarelser som vi känner sedan förr innan det är dags för en förhoppningsvis nöjd gul anka att återvända till vår planet Tellus igen. Vi passar på att skicka över de senaste årens julklappar till både mångubben och de gamla rymdkompisarna med skeppet. Några mars snubbar skall väl också få några paket. Vi hoppas hon kommer att bli glad över sin julklapp. Men först bada som sagt. Vi skall ligga där i tills huden blir alldeles skrynklig. Då är vi så julrena som vi vill bli. Luktar gott och är redo för julfirandet. Renar är ju redan rena så dom behöver ju inte bada om ni förstår vad jag menar.

Annars är det mest det stora julbordet som vi skall förbereda i dag. Det är ju all mat som skall ställas fram och sen skall det finnas stolar och bord och andra sitt och liggplatser för alla. Vissa av skogens djur vill ju till exempel inte sitta på en stol utan föredrar kanske en träpinne medan andra föredrar ett hål i marken som man kan slinka upp ur ibland och sno åt sig lite mat. Alla är olika och det är det viktigaste av allt att alla får vara olika för tänk vilken tråkig värld vi skulle få om alla vara kopior av varandra. Ju mer olik desto bättre är mitt motto.

Men alla kommer i år. Det kommer vara troll såklart. Gråtomtar. Jättarna är med i år för första gången. Alverna, Vi har snickrat ihop ett runt bord för riddarna kring det runda bordet kommer att sitta. Dom kommer hit med både trollkarlen Merlin och Kung Arthur med drottning och alla från Avalon är med. Till och med damen i Sjön. Älvorna såklart. Älgarna, rävarna, kaninerna, hararna, lodjuren, skorpionerna, lejonen, Elefanterna, Zebrorna, Girafferna, spindlarna, vildhöstarna, tamhästarna, vildhästarna, korna, giftormarna, grisarna, ekorrarna, alla fåglarna, mössen, råttorna, spökena, ja precis alla utom människorna som glömt att den här världen finns. Till och med näcken med fiol och följe kommer. Vi har till och med skickat en inbjudan till drakarna. Vi hoppas verkligen att dom också kan vara med och fira i år. Om dom nu inte är på solsemester.

Som vanligt kommer alverna står för sång och dans. Vi brukar ha en långdans runt hela skogen där alla är med som älvorna också leder. Då får vi alla ett magiskt ljus av alvdrottningen så att det ser ut som en lysande sprakande orm tar sig fram där i skogen när vi dansar genom den och håller varandra i hand. Den här dansen sprider glädjen över att vi alla är vänner i skogens och jordens alla skrymslen. Den berättar om

“Freden” den som gör att vi kan leva tillsammans på den här blå planeten vi bor på.

“Tilliten” så att vi tror på varandra och kan lägga vårt hopp till att vi alla hjälper varandra.

“Kärleken” så att vi alltid älskar varandra som vänner och som kärestan. Viljan som ger oss kraft att förändra det som är dåligt så att det blir bra.

Och till slut “sårbarheten” som låter oss vara ledsna när vi är svaga och låter oss få vara just det och bli tröstade när vi behöver det av dom som är visa och starka.

Vi är alla ett av samma. Vi skall inte skada varandra. Leva livet så gott vi kan utan att förstöra för andra utan istället få andra att göra storverk precis som vi själva är ämnade att göra dessa storverk. Det är bara därför vi har blivit födda. För att göra våra storverk här på den här lilla blå planeten som färdas fram i hiskelig fart genom universum. Var och en av oss behövs här. Var och en av oss har satts här just för att vi är behövda och älskade. Vi lever och universum älskar livet och därför är vi de som alltid är älskade.

Förhoppningsvis kommer riddarna med Lancelot i spetsen visa lite Torne’-spel. Det brukar vara spännande. Mot kvällskröken spelar säkert näcken en av sina sorgliga sånger på fiolen. Då brukar jag och tomtemor sitta och titta ut på alla stjärnorna på himlen. Allt det där vackra som finns där uppe i oändligheten. Kanske följer vi med ankan på rymdturen. Men det är just då som smånissarna brukar bli ivriga. När näckens visor är som sorgligast. Det är då som det är dags för vår julklappsutdelning. Jag brukar låtsas som om jag glömmer bort den men till slut brukar någon lillnisse alltid försiktigt påminna mig och då delar jag snabbt ut julklapparna till alla som är där. Sen sätter jag mig i släden, kysser tomtemor mitt på munnen och sen flyger jag och renarna iväg med alla presenter till barn och vuxna över hela världen. Nu när det är kväll i tomteskogen vaknar människornas värld till en magisk julafton. Skogens alla djur och alla är kvar kan börja festa när julklapparna har blivit öppnade. Nu finns det mat åt alla. God mat och sen godis i massor. Undrar vilket godis kung Arthur gillar? Det är nu jag slår på min tidsförlängaren . Jag brukar vara tillbaks bara en timme efter att jag lyft med släden fast jag i själva verket varit borta jättelänge och runt över hela världen. Men tack vare tidsförlängaren så kan ju jag också få lite tomtegröt och julgodis.

Men allt det där är imorgon. Nu måste jag se till renarna igen. Dom har fortfarande ont i magen fast dom fick medicin igår och i natt har tre stycken kräkts och mått riktigt dåligt. Så kan vi ju liksom inte ha det. Dom måste ju träna flygande och på att göra snygga loopar och sånt så att vi kan göra en fin och snygg färd imorgon. Vi testade släden lite i förrgår och den fungerar perfekt. Trycker jag på stjärnknappen så sprutar det stjärnor där bak. Blir jättesnyggt när vi gör loopar. Finns i olika färger. Sen har jag ett reglage som jag kan använda för att byta färg på hela släden eller göra den helt genomskinlig. Ja och en massa andra tekniska spakar och apparater som tomtemor har satt in. Tror visst att det finns en katapultstol också men vet inte vilken knappa det är som utlöser den. Hoppas bara att renarna blir friska nu. Annars vet jag inte hur vi skall lösa alltihop. Hyra ett flygplan kanske. Men då blir vi nog sena med julklappsutdelningen. Inget är lika snabbt som renarna och det är ju tråkigt om en del får julklapparna till påsk. Ni får hjälpa till med att hålla tummarna helt enkelt så att dom är friska och krya imorgon alla renarna. Vi hörs imorgon vänner.

Idag får alla barn busa hur mycket dom vill. Ingen måste äta upp sin mat. Ingen måste gå och lägga sig i tid. Ingen behöver ha mössa och vantar på sig utan får bli hur förkylda och febriga som helst till imorgon. Fritt bus hela dan med andra ord. Alla julspioner, till och med blåkråkorna har tagit jullov nu.

-1.9 grader under snön (sorkarna har satt upp massor med ljusslingor under snön och det är så jättevacker där i deras gångar nu). -7.8 i luften (grådag iag. Himlen är gråvit mot trädens snötäckta grenar. Vackert må ni tro. ). God Jul!

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från just idag Swedish

Hilberts hotell

julgran

Äldste sonen hemma nu också. Matematikern. Vi är liksom kompletta inför julen nu. Bästa presenten man kan få som förälder med båda sönerna hemma. Vi har klarat av både en del Georg Cantor och Hilberts hotell på vägen hem. En far som har svårt att acceptera tanken med att en oändlighet är större än en annan sätter fart på dom akademiska diskettstation omedelbart och det är underbart.

Det är många saker som är bra med att vara en gammal o-cool gubbe från Los. Man behöver t.ex inte bry mig ett dugg och akademisk prestige och kan tro det man tror. Argumentera lagom underbyggt sådär. Men märker att man redan ligger efter. Snart kommer vi antagligen inte kunna ha dom här diskussionerna eftersom jag inte begriper vad han pratar om. Men mina kunskaper från åren på fysikum i Uppsala räcker i alla fall till en bit på vägen fortfarande.

Det är vacker här nu. Otroligt vintervackert. För en som egentligen inte är så förtjust i vintern är det här en stor tröst. Tyvärr snöar det också vilket gör att jag måste fram med snöslungan och brumma sönder allt det här vackra. Men det skall gå fort idag. För sen skall jag städa. Göra klar mina delar liksom. Petit Frigolitt har börjat ana att det är något stort på gång. Lillkattens första jul. Skall bli roligt att se hur hon reagerar på julgran och allt annat. Men nu som sagt snöslunga!

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 22 från tomten

pulka

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Sitter här och testar lite julmat. Jodå köttbullarna är fina. Jättegoda. Julskinkorna och prinskorven likaså. Julmusten hade fina bubblor i år. Extra fina skulle man nog till och med kunna säga. Smakar bra. Julosten. Mmmmmmmmmmm… Oj vad jag gillar julost. I år har dom grävt fram fina exemplar. Sen sillen. Jag är inte så förtjust i sill. Men man måste ju provsmaka och den smakar som annars om åren. Äckligt om du frågar mig, men somliga gillar den ju. Konstiga personer. Godiset smakar också gott. Men det brukar det ju alltid göra. Kan nog sätta godkänt på allt i år också så att sakerna kan skeppas ut till alla som vanligt. Och tomtegröten. Åhhhh så gott. Klart godkänd i år också. Men det var test såklart. En liten köttbulle, här en liten bit av något annat där. Nu blir det inget förrän på det stora julbordet på julafton när alla kommer. Alla kommer verkligen i år. Till och med riddarna kring det runda border och druiderna kommer. Det skall bli riktigt kul.

Sill förresten. Inte dom som simmar i havet. Nej dom simmar där och busar med valarna som vanligt. Nej jag tänker på sill som finns i burk. Det finns ju dom som tror det är samma sak. Alltså att man tar dom där fiskarna som busar med valarna i havet och lägger dom i en burk. Men nej så går det ju inte till. Vi samlar nämligen ihop alla disktrasor. När dom har använts ett tag så blir dom lite sladdriga sådär och innehåller en massa goda matrester från en månad i köket. Då när mamma eller pappa kastar den så hugger vi den och tar dom till sillfabriken. Vi har en speciellt tomtenisse grupp som samlar ihop dom under hela året. Sen färgar vi dom vita. Klipper dom i lagom stora remsor. Blandar med lite lök, ättika och lite andra soppor. Ingen märker någonsin någon skillnad. Alla säger “å vad sillen är god i år” igen. Och det är den ju såklart. Disktrasor blir väldigt goda inlagda i ättika. Men tala inte om för dom vuxna snälla. Det är bäst att dom tror det är sillar där i burkarna. Vi som vet – och dom riktiga sillarna – kan fnissa lite åt dom när dom sitter där och äter gamla disktrasor.

Vi tillverkar faktiskt rökt lax ungefär samma sätt men då är det ju skurtrasor och lite annat inblandat. Sen skall dom ju ligga i en skorsten någonstans så att dom får den där lite rödrosa färgen. Hittar du en skurtrasa i skorstenen så vet du att det är laxnissarna som är i farten. Men dom blir goda dom också. Lovar. Smakar delikat. I alla fall om man tror det är lax.

Vi är egentligen klara med allt nu och fabrikerna stänger igen en efter en. Tänk att vi hunnit ändå fast än det krånglat så mycket. En och annan magisk extratimme har vi ju stoppat in men inte så många. Det är egentligen bara dataspelsfabriken som går för fullt ännu. Det är så många som önskat dataspel i år. Dom sprutar ur sig dataspelslådor med det ena spelet efter det andra. Massor med roliga saker må ni tro. Nördnissarna har suttit och programmerat hela nätterna under sommaren. Alltså nördnissarna är lite speciella. Kryper omkring där bland datorer och sladdar och trycker på tangentborden hela dagarna och nätterna. Kan det vara kul det? Ibland måste vi släpa ut dom i skogen så att dom får höra på lite riktiga pip också. Från fåglar alltså. Inte bara från datorer. Det är då dom brukar ha fyrkantiga ögon. Ja det är säkert. Deras ögon är inte längre runda. Efter att ha titta på dataskärmarna för länge så har dom blivit helt fyrkantiga. Vi brukar tvinga dom att vara ute i skogen tills ögonen blir runda igen och dom börjar tycka det är skönt att vara där. Då kan dom få återvända igen till sina älskade datamaskiner och då rusar dom in minsann och sätter sig där och knappar och grejar igen. Jag förstår inte ett dugg vad dom gör men roliga spel verkar det komma ut ur andra änden liksom. Själva spelar dom ju aldrig spel bara tillverkar dom. Nördnissarna är inte lätta att förstår sig på.

Senare ikväll när solne gått ned har vi pulkatävlingen på storberget. Nissarna mot trollen. Det brukar vara en riktig fartfylld tävling. Den som vinner får sätta upp stjärnan i toppen av granen på julfesten. Det är en tävling bara för dom som vågar. Men det gör nästan alla. För fort går det. Det hela går till så att alla sätter sig på en varsin bakplåt där längst upp på skogens högsta berg sen far man utför mellan träden. Det är brant och det går alltså fort. Väldigt fort. Swisch säger det bara om man står och tittar och sen far ett troll eller en nisse förbi med en väldig fart. Eller en tomtemor för den delen. Hon är alltid med. Har vunnit några gånger den våghalsen. Själv vågar jag inte. Det går alldeles för fort för mig. Den som tar sig i mål först längst där nere har vunnit. Många kör rakt in i träden så att det tjongar. Men alla nissar har hjälm på sig såklart så dom gör sig inte illa. Trollen är så tjockskalliga att dom inte behöver vara oroliga för att skada sig. Hjälm behöver dom inte. Dom skakar bara lite på sig och åker vidare. Dom tycker det är kul att köra in i träden i full fart så ibland gör dom det faktiskt på flit. Troll är sådana. Tjockskalliga och underliga. Men ibland vinner trollen också. Det brukar faktiskt vara ungefär jämt med segrar mellan trollen och nissarna. Att sätta upp toppstjärnan är en stor ära det vet alla.

Turligt nog är toppstjärnan av silver annars skulle väl trollen ha tagit hem den till skattkammaren direkt. Nog för att dom gillar silver också men inte lika mycket. Så julstjärnan får vi ha i fred. Så det är väldigt allvarligt allt det här. Det tränas och testas i månader före där på storberget. Trollen kan ju bara testa på natten såklart. Testar dom på dan så blir dom ju till sten. Men egentligen är det rätt bra för då har nissarna berget för sig själv under dagarna. Man ser dom där så fort dom inte arbetar. Tomtemor är med då och då. I år säger hon att hon tänker vinna i år. Hon har fixat en superduper bakplåt som är trimmad på alla sätt som hon har kunnat komma på. Och nog ser den ut att gå fort. Hade det varit tillåtet så hade hon säkert monterat en stor brummande motor på den också. Turligt nog så är det inte det. I fjol gjorde hennes bakplåt ett sådant skutt att besättningen på ett flygplan var tvungen att rapportera att dom sett en tomte på en bakplåt flyga förbi. Men turligt nog var det ingen som trodde på dom. Jag hejar såklart på tomtemor jag. Jättarna hade velat vara med. Dom är på lite bättre humör nu. Men vi hittade inte så stora bakplåtar så att dom kunde få plats. Det får vi ordna till nästa år. Klart att jättarna skall få vara med. Nu fick dom bli domare i år i stället.

Nu skall jag prata lite med renarna. Se till att dom är redo för julafton. Några av dom sa att dom hade ont i magen igår och så kan vi ju inte ha det. Dom får äta lite droidsoppa så dom får ordning på det där. Tomtesläden är skinande blank och klar. Ni må tror att den är fin. Provsatt den igår och den är fin att sitta i, i år som vanligt. Vi är redo.

Pelle har vält granen hos Larssons. Kulorna rullade ut över hela vardagsrummet. Skärpning Pelle. Men katter vet väl inte så noga. En del av er har hittat julklappar. Nä nä inget skakande! Eller ännu värre inget tjuvkikande. Ni får allt hålla er några dagar till. Ät upp maten. Lägg er i tid. Ha mössa och vantar på. Det är nära nu.

-2.2 grader under snön (sorkarna har en egen pulkabacke i ett dike.). -6.9 i luften (det snöar lite fint och det är äkta julstämning nu). God jul.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från just idag Swedish

Julhandlar

Trängde mig förbi charken och ostdisken precis när ögonen hos de medhandlande började få det där otäcka i sig. Känner att det snart är dags för tillståndet när armbågarna åker fram och det tydligen handlar om leva eller dö det här med att handla. Checkar ut från affären när dom stora hetsiga strömmarna väller in. I sista sekund. Drygt tvåtusen fattigare. Femhundra spänn till handlaren. God Jul!

Klar i princip. En påse gult senapsfrö fick jag inte tag på och så skall jag tanka bilen. Det känns skönt liksom. Åker in på Max och tar en hamburgare. Tänkte mig en pizza men va fan nu vill jag hem och det här är snabbare. En greenburgare. Smakar som vanligt. Varken eller liksom. Men får slut på suget i kistan. Fixar de gula senapsfrönen på ICA. Plockar med lite annat på samma gång. Tankar och far upp mot skogarna igen.

Hör Punk-Per Persson på radion. Kalsongper. Ja det är så jag ser honom efter att vi delade loge den där sommaren. Sen årets jullåt. Charlie har tipsat kompis Marie om en snubbe i Färila som jag inte känner till. Det låter Thåström. Bra. Gillar. Musikvärlden är tjänster och gentjänster. Sveriges Radio är ett släktföretag. Stänger av.

Stannar i kyrkan och tänder två ljus på Morsans och Farsans grav. Pratar lite sådär fånigt med dom som man får göra vid gravar. Eller man. Jag gör. Ingen av dom är ju där egentligen. Bara jag. Ensam just idag. Mer pratglad. Gråter inte. Tårarnas tid är förbi. Åker vidare.

Det är träd i vinterskrud hela vägen hem. Stämningsfullt. Jag njuter av det där i skymningen. Snart anar jag det bara. Mörkret sänker sig snabbt såhär i vintersolståndet. Jag är trött. Nöjd. Åker förbi det som var Farsans paradis. Samuellsfallet. Mörkt. Oplogat. Det är andra som har det nu. Hoppas dom finner paradiset där också. Sitt eget. Svartvattnet rinner under bron. Jag över den. Hemåt. Mot julen 2012. Skall bli bra.

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 21 från tomten

20081006_dhl (1)

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Årets kortaste dag idag. Vintersolståndet. En av årets riktiga magiska nätter. I natt blir det alltså längre natt än det är någon annan del av året. Det är bra för då får vi sova ut riktigt länge eller hur? Men det är sant, jag har inte tid att sova så många timmar nu. Det är för mycket att göra. Får sova igen efter jul. Massor med saker kvar som måste ordnas. Renarna som skall dra släden måste kallas ner från fjällen så att dom kommer hit och kan kammas och ryktas och få mulen och hornen putsade. Borsta tänderna noga också måste dom. Det är dom rätt dåliga på resten av året. Luktar förskräckligt ur munnen. Dom måste ju vara riktigt fina till julafton. Glänsa om både horn och päls.

Det är faktiskt också från och med idag som dom kan flyga. Det kan dom sen ända fram till nyår. Därefter får dom ta sig fram som alla andra renar. Alltså på sina fyra ben. Det är ju inte bara flyga dom kan just den här tiden. Dom kan ju prata också. Ja det kan dom ju året om men större delen av året pratar dom ju renska. Nu pratar dom så att vilken nisse som helst förstår vad dom säger. Dom har humor renarna och det första dom brukar göra är att börja berätta roliga historier. Det gör dom ju resten av året också men då är det ju ingen som förstår vad dom berättar. Nu när alla förstår så brukar hela tomteskogen fyllas av skratt. Det är ju roligt och så men nu när vi har så mycket att göra har vi liksom inte tid att sitta och lyssna på renarnas roliga historier. Efter julklappsutdelningen finns det hur mycket tid som helst för det. Vi måste ju gör alla klart. Men jag måste säga det att har du chansen att träffa en av tomterenarna den här tiden på året så sätt dig en timme och lyssna på den. Jag lovar att du kommer ha ont i magen efteråt. För att du skrattar så mycket då såklart. Renarnas historier är dom bästa i världen. Sen beror det ju också till viss del på att dom har ett helt år på att samla ihop och tänka ut nya historier såklart. Men lyssna på dom om du får chansen.

Det kommer transporter med julklappar till tomtesäcken nu varje dag och det har det ju gjort en tid med ett uppehåll då medan jag var hos jättarna. Slädar, skottkärror, ensamma nissar och nissar i grupper. Alla fyllda med julklappar. Stora och små. Hårda och mjuka. Kluckande och pipande. Tutande och tysta. Ja faktiskt allt man kan tänka sig. Allt packas i säcken. Det är faktiskt lite festligt att titta på när det kommer en släde full med klappar och nissar som sedan snabbt springer mellan vagnen och säcken och lastar in paket efter paket i den. Men inte blir säcken större och ens tyngre för det. Nej då. Det är bara lasta på.

En gång var det en farbror i Texas i USA som önskade sig en långtradare i julklapp och det tyckte vi kan kunde få. Det var inga problem att få in den i säcken. Inga problem alls faktiskt. Bara att köra in den bland alla andra klappar. Men det är ju såklart en magisk säck. Annars skulle det naturligtvis inte gå. Vi använder oss av ett pulver som bara finns i en hemlig grotta i Kina. Dom kinesiska nissarna skickar oss en påse varje jul och sen stoppar vi in den påsen och tomtesäcken i tvättmaskinen och sen vips så är den helt magisk. Ibland så ny och magiskt kraftfull att den sväljer tvättmaskinen så vi får leta efter den i flera dagar där inne. Men oftast går det bra.

På julafton får man ju naturligtvis använda lite trollkrafter för att få alla klappar sorterade. Då måste det gå fort att hitta dom så jag säger bara namnet på den familj eller en person som skall ha klappar och då hoppar dom upp ur säcken av sig själv. Jag lovar att när långtradaren skulle levereras till den gamle mannen i Texas så fick både renarna och jag ducka. Kaboom sa det när den flög ur säcken och landade framför hans hus. Alla vaknade ju i hela kvarteret så jag fick vrida tomteluvan snabbt så att vi blev osynliga innan vi snabbt drog därifrån och folk började strömma ut från husen.

Nej nu måste vi köra igång och jobba. Vi hörs i morgon. Sköt om er allesammans och var snälla.

Nisse i Hultsfred. Du kan ju inte hänga strumpan idag. Du får vänta till dan före dopparedan. Flera rapporter om barn som äter dåligt igen. Kom igen nu kids. Det är snart julafton. Julklappar liksom. Julen rockar fett. Samma sak med er som inte vill sova. Gnäller och tjafsar. Men varje gång ni somnar så går ju tiden snabbt utav bara attan och då blir det ju också fortare julafton. Ni måste vara lite smarta för tusan busingar. Annars är det bara han den där pappan i Sollentuna som ännu inte greppat det där med städningen. Damsugare. Skurhink. Prova dom i tur och ordning på Lördag. Lovar det blir snyggt efteråt.

-2.6 grader under snön (ovanligt lugnt under snön. Sorkarna har något fuffens för sig.). -2.8 i luften (det snöar, riktig julstämning nu). Vi kommer att hinna. God Jul!

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från just idag Swedish

Falskspel

Somnade i soffan till nyheterna ikväll. Ibland blir man trött fast man inte gör några storverk eller avtryck i världen. Somnade med tekoppen i handen och vaknade när jag hällde ut den över soffan och över mig själv. Turligt nog hade innehållet svalnat så det var ungefär som att kissa på sig. Ja, vaknade gjorde jag i alla fall. Det var väl bra det så jag kan fortsätt med att inte göra storverk.

Imorgon skall jag julhandla i alla fall. Klara av det där sista. Förhoppningsvis kan jag komma iväg så tidigt att inte så många andra har hunnit realisera samma tanke. Men det är mycket som skall till för att få till julen. Men det är roligt också. Det är något speciellt med att ha båda barnen hemma. Det och whiskyn framför brasan är nog det bästa med julen. Sen julnatten såklart. Gå ut var du än befinner dig och känn på den. Helst då mitt i natten. Jag är inte på något sett religiös men nog är den magisk den här tiden på året. Ta en julnattspromenad med någon du håller kär och ta in den i alla sinnen. Det är helt gratis. Kostar inte ett öre. Känn dom goda tankarna som strömmar genom vår del av universum. Tänk på dom som inte får ta del av dom. Oslagbart. Bättre än julbord, julklappar, tv och julgodis tillsammans.

Kommer att åka åt Edsbyhållet imorgon. Men nu när morsan inte lever längre så finns det inget annat kvar där för mig. Känner inte många där längre mer än ytligt. Vi har alltid åkt ner annars om åren på julafton och hälsat på morsan eller hämtat upp henne och i samband med det åkt till kyrkogården och tänt ljus på farsans grav. Stått där i snålblåsten och tänkt på alla dom som brukade vara jularna förut. Jag vet att farsan sitter där i sin himmel och tycker det är helt onödigt. Han finns liksom med ändå. Men allt det här känns liksom bra hur som helst. Gravarna är ju inte för dom döda utan för oss som lever. Karins mamma gick också bort för några år sedan och snälla fastrar i Stockholm lämnade oss också nyligen. Det är för dom alla vi tänder ljusen. I år får det bli lite andra rutiner alltså. Men man kan tända ett ljus hemma på spisen och minnas också.

Edsbyn. Många goda minnen såklart men också utanförskap. Som nu. Jag är en ensamvarg. Lider lika mycket av det som jag njuter av det. En dualism som aldrig går ihop som en ekvation utan lösning. Det är ändå musiken som kopplar med Edsbyn hos mig. Det fanns några år när det var oerhört roligt att spela. Eller var det det? Efterkonstruktioner skulle jag tro. Vi spelade egen hårdrock under ett sjuttiotal när det var dansmusik som var det som gällde. Idag erkänner ingen det men man var inte så hot som svensk hårdrockare då under det tidiga 70-talet. Man skulle vara dansbandsmusiker. Timing har aldrig varit min starka sida. Om man tänker efter så handlade det nog mest om att försöka få folk att komma och repa. Men det var det sällan någon som ville. Inte heller att dra därifrån och försöka göra något större. Jag ville till Stockholm tidigt. Pröva om jag kunde flyga, och till sist drog jag. Släppte taget. Ångrade det aldrig. Saknade aldrig Edsbyn efter det. Vissa människor javisst. Men inte det instängda, där dom som så tydligt kontrollerar var som händer, men gentjänster och falskspel, håller sin värld igång. Samma människor idag som då.

Los var som ett kloster. Jag älskade Stockholm. jag älskar fortfarande det urbana, möjligheterna, men inte att det aldrig blir tyst på riktigt. Inte ljudligt tyst utan tyst på intryck. Jag måste ha båda. Los var perfekt för det. Alla hade redan gett upp här. Ingen ville något. Här kunde man bara vara utan att blanda sig i händelserna för mycket. Här finns lugnet som är förutsättningen för de flödande strömmande processerna. Städerna finns kvar. Bara några timmar bort. Lugnet är ändå det viktigaste. Grunden för det andra. Andra tänker tvärt om. Vi är olika. Det jag saknar mest är dom akademiska diskussionerna. Jag älskar dom men har dom aldrig längre. Det gör mig till en mindre människa. Idag är jag en dvärg. Men så skall det kanske också vara när man kommer upp i min ålder. Man sitter där för sig själv om man inte vårdat vännerna. Har man flyttat runt lite så har man automatiskt gjort en brytningen flera gånger om. Man orkar liksom inte ta nya tag. Men ibland trivs jag fortfarande i mitt eget sällskap och då är ju allt bra såklart. Ibland är det såklart inte så och då blir vi ovänner med varandra jag och “jag” och får gå åt olika håll. Hämta kraft där på var sin kant och försöka mötas någonstans igen. Bli bästisar och kamrater igen. Än så länge har det alltid fungerat en dag kanske det inte kommer att göra det. Vem vet.

Men jag längtar såklart härifrån också. Men det är liksom inbyggt i sådana som jag. Det finns alltid något nytt som verkar roligt och spännande någon annanstans. Det där får man undertrycka lite. I en annan tid hade jag nog blivit luffare. Nu är jag det också men mest mentalt. Mina drömmar är aldrig till salu.