När vi är in på Erikshjälpen slinker det gärna med några gamla böcker. Brukar vara billigt och därför kan man kosta på sig att prova något man aldrig skulle ha köpt annats. Det här är en sådan bok. Den har legat till sig några år i en undanskymd hylla och ratats många gånger men här för leden tog det slut på “ingående böcker” och då greppade jag den i ren desperation.
Jag är en fördomsfull jävel. Jag har sett och hört Björn Ranelid prata. Vet att han är författare. Men att läsa honom… ja… fördomar hindrar och har hindrat. “En pretantiös jävel” tänker man.
Men som ganska ofta får jag en smäll på käften rakt in i mitt fördomsfulla inre. Ohhhh JA! inledningen är precis sådär som man förväntar sig av Björn. Många ord. JÄVLIGT konstigt. Men ändå, det finns något där, en historia man vill följa. Sen händer något. Jag vet inte om man vant sig vid språket bara eller om det är så att det ändras. Boken blir som vilken annan bra bok som helst och jag får stor behållning av den. En rejäl smäll och rak höger som däckar den där fördomsfulle. OJ! vad jag gillar det. Vill få den smällen ofta och utan nåd.
Kommer definitivt läsa med av Ranelid. Läs du med.