Jag längtar ner mer än vanligt idag. Känner att duschen tar alldeles för lång tid. Vill gena. Men tar det i den vanliga ordningen. Vakna. Kattmatande. Frukost. Dusch. Sen. Ner för trapporna. Så många idéer som vill fram just nu. Ni vet födsloverkar. Det gör ont innan de är ute. Ja och ut måste även idéer för att sen få egna liv.
Att det där finns kvar inom mig fortfarande. Att jag inte tappat sugen, blivit blasé, suckande satt mig ner och känt att… ja vad som helst. Att det inte har hänt (ännu). Sicken gåva. Vilken lyx. Hur många hurra är inte det värt?
Så nu sitter jag här. En banan och en apelsin har jag med mig. Innehållet i en godispåse från igår ligger kvar på skrivbordet.
Lycklig gammal gubbe på en ganska liten kulle. Ja det är jag det.