Slapp åka till Ljusdal idag. Dom fixar den trasiga fjädern imorgon och jag kan vänta medans de gör det. Ja på bilen alltså. Mina egna vingars fjädrar är i finfin kondition. Det enda på den här kroppen för övrigt som är det. Flyga kan jag fortfarande. Högt.
Men kan alltså jobba idag. Hur härligt är inte det. OJ! Vad nöjd jag blev. Behövs inte så mycket numera för att känna sig nöjd.
I min bok (den jag läser) berättas det om musorna. Jag är ju väldigt beroende av deras honung på läpparna om dagarna och blir lite nyfiken så jag googlar
Muserna var inom grekisk mytologi nio sånggudinnor som inspirerade konst, musik, dans och vetenskap. De ansågs vara döttrar till Zeus och Mnemosyne, och leddes av Apollon. Muserna förknippas med kreativitet och inspiration, och ordet “musa” används än idag för att beskriva en person som inspirerar konstnärer.
Ja och det har man ju rätt bra koll på. Men vilka är dom? Jo
Kalliope: Den episka poesins musa (den förnämsta).
Klio: Historiens musa.
Euterpe: Musikens och lyrikens musa.
Erato: Den erotiska poesin och hymnernas musa.
Melpomene: Tragedins musa.
Polyhymnia: Den heliga sångens och retorikens musa.
Terpsichore: Dansens och musikens musa.
Thalia: Komedins musa.
Urania: Astronomins och stjärnkunskapens musa.
Har ingen aning om vilken av dem som med silkesmjuka smekningar sötar mina läppar med sin honung. Men att någon av dem gör det då och då (och ofta) är såklart helt uppenbart. Där finns mitt knark. Det enda jag verkligen måste ha för att orka leva.
Till min förskräckelse så läser jag att de gärna och utan tvekan förgör sina offer om de på något sätt misshagar dem. Ännu vet jag inte vad man förväntas hålla sig inom för ramar för att inte misshaga dem. Galna konstnärer och artister ni vet. Droger och död i unga år. Förgjorda av en misshagad musa. Japp! Troligen!
Men det här att hamna i flow, eller zonen som en del kallar det (jag vet i alla fall en), är verkligen märkligt. Var kommer allt det där som kommer fram i det där tillståndet ifrån. Ofta känns det som om det är någon annan än man själv som placerar idéer ackordföljder, textrader och kod i ens händer. Alla de där gåvorna kommer ju till en helt utan ansträngning när man är där. Kanske kommer det en dag kallas stöld allt man gör för att man fått det från någon annan. Från en musa. JA jävlar vad krångligt allt skulle bli då. Jag menar… Hur många genier blev det liksom kvar att hylla. Nio?
Så må musorna fortsatt älska oss och ge oss av sina gåvor. Den förhoppningsfulles bön. Eller hur?