Category: Betraktelser & Berättelse

Jodå, semester, på allvar, grejar här hemma. Men har varit till Katrineholm och Sundsvall också. Båda dagsturer. Längre blir inte turerna i år. Eller vem vet egentligen. Allt är öppet. Vi sitter inte fast.

Men måste fixa moms idag. Därtill fixa några fakturor. Japp, alla mittåt när det gäller fakturor. En dyr hobby det här. Men jaga, golf, segling och annat är väl också dyrt. Passion kostar. Utan passion finns ingenting.

Kontakterna jag väntat på från Kina kom idag. Eller snarare det kom inte. Fick en påse med helt andra saker. Lite junk sådär. Begär pengarna tillbaks. Brukar fungera. Men hade hellre velat få kontakterna. Men småjävlas skall det såklart göra och lite hör det väl till. Inget att ojjjjja sig allt för mycket över.

Imorgon skall det regna. Då får man vara inne och slipa, spika och måla. Härligt det. På kvällarna numera har man ont i kroppen, ovan som man är att göra annat än att knappa på tangentbord och hålla i sin lödpenna. Men gillar mycket. Det lustiga är att det här känns som ett RIKTIGT jobb, medans min dagliga sysselsättning, programmering, inte riktigt gör det. Så i princip jobbar jag väl på semestern och är ledig resten av året om man skall gå efter den känslan.

Men förbereder också lite för bergvärme i källaren. Fast vågar inte skrota för mycket av pelletsgrejerna innan allt är på plats. Ja det var det där småjävlandets igen. Händer ju att det storjävlas också. Jag är alltid beredd på allt. Speciellt på skit. Men hoppas kan man ju. Och förberedd så gott det nu går är man ju då.

Semesterkassa går alltså till färg, penslar, slippapper, lister och allehanda andra renoveringsartefakter. Jo, ett element skall installeras här på kontoret också. Ett annat flyttas. Har jag berättat att jag är en fryslort… Det kommer bli finfint för det var länge varit för lite element i mitt kontor för rumsytan. Kompenserat endast med ett elelement (när det är som kallast) och av att pannrummet ligger precis under. Men bergvärmepumpen ger (räknar jag med) inte det där pannrumsöverskottet jag behöver. Alltså ett element till. Fixas normalt på en dag om det inte jävlas. Fast det brukar det ju såklart göra. JÄVLAS::: Så jag räknar med två dagar och ont i kroppen i tre dagar efter dem.

Koltrastsång… Nästan obefintlig i år. Det är bara under inledningen av sommaren som det vackraste man kan lyssna på ljöd över kullen. Sedan tystnad. Känner såklart saknad där. Lever lite för den där sången. Men det finns såklart annat som ljuder på kullen. Vacker det också. En trädkrypare dunkade in i köksfönstret på förmiddagen. PANG! Satt en timme på salladsodlingen och hämtade sig men var borta sen så jag hoppas att den klarade sig. En kär vän nämligen vid vinterns fågelbord som jag skulle sakna.

Böcker läses. Filmer betittas. Det sovs med öppna fönster. Nåja, de två sista nätterna har det varit möjligt. Men jäklar vad bra man sover med ett öppet fönster. Sov till halv sex i natt utan en enda vaken minut. Det är verkligen ovanligt i mitt fall. Visserligen kunde jag inte somna om där vid halv sex men eftersom K snarkade på så låg jag kvar och väntade ut henne så vi kunde äta frukost tillsammans. Funderade ett tag på att gå upp och börja dagen. Men har en bra bok och då är det lätt och enkelt att ligga kvar en timme extra.

Glass förresten. Det är gott. Har ätit många.

Någon gång här under semestern så skall jag också riva lite gammal isolering på rör. Extra kul eftersom krökarna med stor sannolikhet innehåller asbest. Det blir alltså heltäckande overall och P3 andningsskydd. Fast egentligen är väl det där ingen fara med en gamling som mig. En åkomma till bara om man drabbas av konsekvenser. Fast det är konstigt, man tröttnar liksom inte på att vara levande i brådrasket. Vill gärna leva lite till. Asbest är såklart inget man leker roliga lekar med. Men man skall betänka att männen som bröt den kom hem med asbest över hela sig. Nålar som stack ut i alla kläder. De flesta klarade sig från mesoteliom. Men antagligen oftast bara för att de dog av andra orsaker först eftersom mesoteliom har en långsam utveckling. Men farligt är det även om man inte skall överdriva enstaka korta exponeringar.

Ser en av byns tuffaste grabbar idag på macken. De blir liksom som överliggare de där numera medelålders männen. Överliggarna i Uppsala var också kufar. Som de här grabbarna. Ändå har det liksom kvar en hög status här i byn. Människorna liksom anpassar sig efter tillgången. Gäller väl både kvinnor och män. Kvinnor hör då. Till slut räcker det med att man inte är allt för tokig och har platt mage. Oftast behövs inget av de attributen heller. Bara en historia som aldrig stämt eller någonsin fungerat. Själv ser jag bara byorginal och förskräcks av alla sänkta krav som människors lustar drar ner dem till så fort de inte har mer att hoppas på. Ryser, ja det gör jag.

Det kommer alltså inte att blir så mycket skrivet här nu under se här fem veckorna. Men skall försöka någon gång ibland ändå. Betoningen är definitivt på “försöka” där. Endast luststyrt är bloggandet för min del. Inte mer. Inte mindre.

Ät glass. Är jordgubbar. Älska sommaren.

Lyssnar på sommar och försöker få klart ALLT innan semestern. Nåja, “allt” kanske är att ta i. Men om man skall vara ledig i fem veckor så måste en sådan som jag får bort sådant där som gärna vill snurra i huvudet och pocka på uppmärksamhet. Det är alltså de där grejerna som man inte riktigt vet är rätt väg eller som bara kanske fungerar som man måste klara av. Gör man det inte så dyker de upp när man minst anar det. Gärna i hängmattan eller när man sitter i en solstol och lyssnar på koltrasten.

En viktig dag idag alltså.

Jag har alltså egentligen inte tid att skriva detta.

Ja, men jag gör det ändå.

Man får offra sig.

The show must go on.

Men det är alltså idag det gäller, nåja, har några timmar på söndag kväll också. Men hur man än vänder och vrider på det så är det bara timmar. Inte veckor, månader eller år. Nästan ingen tid alls alltså. Om “att-göra innan semester” listan var lika kort som timmarna kvar i arbetslivet innan semestern så hade allt varit frid och fröjd. Stressad är bara förordet. Ja och det är inte tal om att ställa in semestern. Tror det skulle bli dålig stämning här på kullen då. Dessutom har jag gjort det en gång. Husbil beställd sedan länge för den stora norrlandsresan. Vildmarksvägen och allt det där. Två veckor i friheten. Men full fart på firman. Kontrakt förhandlas och ordrar åker hit och dit. En vecka före den tänka semestern kommer den där beställningen. Större än någonsin tidigare. Grejerna måste vara på plats i augusti. Hmmm… Måste alltså beställa nu inser jag. Om man skall vara säker. Ha grejer för allt för mycket pengar liggande på lagret och åka på semester. Nä vet du vad… Vi ställer in. Avbeställer husbil. Suck. Norrland finns ju kvar tröstar man sig med. Det där var snart fyrtio år sedan. Norrland ligger fortfarande kvar. Ja och lär ligga kvar. Levererade grejerna i tid gjorde jag i alla fall. Fick betalt i tid också. Men någon semester blev det inte det året heller. Som under många år före och många år efter. Men i år, nope inget skall bli inställt.

Vältajmat kommer några kontakter från Kina idag. Ja “kontakter“. Har jag tur så passar de till mitt kretskort som det är. Har jag otur hoppas jag att jag hinner rätta kortet och få iväg en beställning av ett nytt. Utnyttja semestern kallas det. Låt andra jobba när du själv har ledigt. Låt väntetider finnas där om det går.

Annars… på semestern skall det renoveras. Med också åkas dagsturer ut i landskapet. Gärna resor utan egentligt mål. Någon glass skall väl också intas. Liksom ett och annat glas rose. Förhoppningsvis blir det också lite “musik” gjord. Den tiden längtar jag mycket efter. Att sitta där i studion i sommarnatten är nästan det bästa jag vet. Fast nåja, programmering, elektronik, läsa, lyssna på koltrasten och en massa annat är ju också det bästa jag vet. Ja det räcker rätt bra med att leva när jag tänker på det.

Men som sagt jag har inte tid med det här…

Den lismande höken Rutte kan gott byta namn till “Rutten” redan idag om ni frågar mig.

Har en sådan där magisk programmeringsdag igår. De man lever för. De man kan dö för. Tyvärr verkar de komma mer sällan nu för tiden. Förr var det nästan alltid där. Var lätt att nå. Nu kan jag få vänta ett tag på dem. Oxdragarkodning. Jodå, saker blir gjorda under de vanliga dagarna också. De är väl de som “skiljer pojkar från män“. Men när de där dagarna med flow kommer så sker det så mycket och allt sker utan minsta ansträngning. Den ansträngning och möda man hela tiden får använda inre kraft för att hålla igång under mellantiden.

Fenomenet med flow är underligt. Jag känner igen det från musiken. Från skrivandet. Det är exakt samma sak som i kodandet. Exakt samma känsla. Det stora skapas i de ögonblicken. Men båda sidorna behövs. Mycket av det nödvändiga arbetet utförs i svackorna.

Man hör ganska ofta att “det är bara hårt arbete” som leder till resultat. Sitter man och väntar på inspiration så blir det ingenting. Och det där är såklart delvis rätt. I alla fall om man inte använder väntetiden på inspirationen till att göra något. Men den som aldrig upplevt flow har aldrig varit kreativ en enda sekund i sitt liv. Aldrig fattat. Och man kan ju inte annat än tycka synd om en sådan människa. Det måste vara som att leva i en värld utan färger. Som att bara vara “ingenjören“.

Jag hade en arbetskamrat för länge sedan som var helt beroende av inspirationen. Under större delen av projekten lekte han mest. Det blev inte så mycket gjort helt enkelt. Men mot slutet av projekten vaknade han liksom till liv. Dygnade. Ibland mer än en natt. Skrev sin kod. Nästan alltid mästerlig. Missade aldrig en deadline. En av de bästa programmerarna jag känt.

Fast chefer gillar ju inte sådant där. De vill ha kontroll. En kund jag hade krävde dagliga detaljerade rapporter. Jag vet inte vilka rädslor som drev det där men bra blir det liksom aldrig. Det är ungefär som de där som frågar “hur går det” tre, fyra gånger per dag. Fläskhjärnor.

Bäst blir det alltid om man vet att man har stöd bakifrån eller uppifrån eller vilka det nu är som håller i ett projekt. Att det finns tillit. Att det finns förtroende. Då skapar människor som bäst. Med det ansvaret så växer och utvecklas också människor. Det krävs såklart chefer som är trygga och supportande. Annars går det aldrig. Jag har haft en sådan under min programmeringskarriär. En enda. Men vi gjorde storverk under hans ledning. För övrigt en riktig tuffing. En som ställde hårda och tuffa krav.

Fast å andra sidan “skit samma“. Mitt flow är mitt. Ditt är ditt. Tro och tänk vad du vill. ALLTID!

Måndagen gick bort. Fredag går bort. Fem veckor efter det. Så tisdag, onsdag, torsdag. Det är de dagar man sätter sitt hopp till. Skall det jobbas så är det då. Problemet med semester. Att hinna till en punkt innan den börjar som gör att tankar och idéer kan stillas där uppe i huvudet. Värdelöst om oföljda trådar ligger och skräpar när en semester börjar. De vill så gärna följas att de tar över ännu mer när man inte vill att det skall göra det än när man vill följa deras vindlingar.

Hudiksvall igår. Ljusdal, Stocksbo, Karsjö också. Man får se världen när man har Renault serru. Men inget fel på Hälsingland kan jag konstatera. Allt fungerar som det skall. När man kommer nedåt dalgångarna ser man dessutom mer av landskapet än man gör här där det är skog överallt. Skogen har definitivt sin charm. Men det har verkligen de öppna landskapen och sjön också.

Måste sätta på värmen idag. Ingen kan gilla det. Definitivt inte en fryslort som jag. Två hål i väggen får fungera som ställföreträdande sommarvärme. Med byte av värmeslag i huset så är det för övrigt de där två hålen man skall förlita sig på föröver. Levererar de inte… ja då vetefan… Fast nåja. finns eldstäder och ved att ta till. Min krisberedskap. Borde kanske köpa en låda kex och kanske några kilo spagetti som världen ser ut just nu. Alla verkar vilja framkalla osäkerhet och ett världskrig. Hökarnas årtionde. Hökjävlar. Såg morfar en, hand som var bonde och ville skydda hönsen, en hök, tog han bössan, rusade ut och sköt den. Så brutal är nu inte jag. Fast ganska många generaler och deras likar skulle jag kunna tänka mig att medicinera ner i lugn och apati.

Försöker alltså koda idag. Men tvättar veckan tvätt också. Samt tömmer den stora pelletsbehållaren på pellets. Det blev några säckar kvar. Oklart vad man skall göra med det som är kvar. Vi har iof en sådan där eldkorg. Men tycker att det där fungerar lite si och så. Trötta och flämtande lågor som mest. Skall de vara brasa skall det brinna som ett vattenfall brusar.

Tömningen av behållaren består i att komma ihåg att byta den säck som pelletsskruven fyller. Man försöker slippa skotta såklart. Glömmer man byta den där säcken så kommer allt ut på golvet och man får skotta i alla fall. Men lämpligt då med tvätt för då måste man ner i källaren med jämna mellanrum ändå för att byta tvätt. Maskinerna är våra vänner.

Nåja…