
SE!
Klockan är snart tre. Det kunde vara bra. Men eftersom jag hunnit med så lite fram tills nu så är det inte jättebra. Men man överlever. Fördelen med att vara pensionär. Man behöver egentligen inte göra ett skit. Överlever gör man ändå. I alla fall tills man dör.
Fast i verkligheten vill man såklart göra saker. Få saker ur händerna. Så då svider det när inte lyckas får till det man tänkt sig under en dag. Ja en hel jävla vår. Har nog aldrig varit så improduktiv under så lång tid som under de senaste månaderna. Ja möjligen då när jag låg på sjukhus med axeln. Men då var ju orsak verkan sambandet solklart. Det är det inte just nu. Det är mer “vad är det som händer” över alltsammans idag. Gillar inte. Men måste såklart ta mig igenom och över. Det är väl det hinder är till för. Varför skulle de annars finnas till?
En kompis från Edsbyn “berömmer kvinnorna som fixar leder” i Los. Nämner dem som föredöme för andra små orter. Det har diskuterats om dem. Helt rätt såklart. Utan alla fantastiska människor som jobbar ideellt så blev det liksom inte mycket. Noll och zip, och ingenting. Dom finns överallt. Syns sällan. Får sällan direkta tack. Vi borde skalla “hurra” oftare genom öppna fönster vi andra för att visa vår uppskattning.
En besökare på bloggen idag hittills. Kan man inte jobba sig uppåt får man jobba sig neråt. Gör man det med ett leende så är inte det så jävla dåligt som man kan tro.
Skapligt serru. Klarar man bara av nationaldagen på fredag och pingsten efter det så är det oxdragarveckor hela vägen fram till jul. Jo, midsommar. Såklart har vi midsommarafton också. Den viktigaste av dem alla. Ja och allhelgonahelg. Den minst viktiga. Jo, man skall minnas. Tända ljus och sådär. Död. Men så jävla mycket firande blir det ju inte. Inte ledighet heller. Men midsommarafton. Loj som en sommar hela dan. En del av semestern liksom. Och där har vi ju en grej. Semester. Flera veckors vila. INNAN oxdragandet. Hängmatta.
Undertecknad. Jag. Jo, jag längtar efter helt vanliga veckor. Det har varit alldeles för mycket annat ett tag. Får mest gjort när det bara liksom lunkar på i vanlighetens paradis. Lever av att få något gjort där i det vardagliga.
Men man skall väl se fram emot semester. Det sägs att den skall vara fem veckor i år. FEM VECKOR! Fast har klarat fyra veckor ganska bra nu under två år så tror på mig själv och hoppas att jag skall klara fem. Fast lite skrämmande är det allt fortfarande. Fortfarande skadad av somrar när man bara jobbade på därför att man var tvungen.
Fast regnar det så skall det renoveras. Tre rum som skall fixas innan jul. På god väg med det första. Riktigt roligt att hålla på med faktiskt. Men dammigt. Kroppen skriker efter en dag. Det gör ont att röra sig. Inget bra tecken. Men betyder väl egentligen bara att det är just röra sig man behöver. Så försöker vandra efter den vägen och se se om det ger sig.
Bukspottkörtel har jävlats med mig idag ända sedan jag vaknade i morse. Fick lägga mig på soffan en stund nu på eftermiddagen. Tänk Kronblom. Måste erkänna att jag slarvade lite med enzymerna som behövs igår och får betala priset för det idag. Såklart. Man får alltid betala priset. Det vet man ju.
Google skriver att Hälsingetoppen har nått något slags rekord. Ja och det är ju skoj för alla dem som finns med på den där listan. Det är fler som är in och tittar än vad jag trodde innan jag började mäta. Om jag nu var lite girigare så skulle jag kunna sälja annonser där och tjänat en hacka. Men nu är jag inte så girig. Tycker att något litet kan vara fritt och öppet och utan annonser ändå. Även om det är jag som, får betala.
Fast försöker göra upp med Google en gång för alla. Flyttar grejer från deras servrar till ett Europeisk alternativ. Kolla in pcloud. Mycket bättre än Google drive dessutom. När det gäller sociala medier kan man testa Mastodon. Distribuerat och öppet.
Den stora nyheten inför hösten och vintern är att det är dags för Hulken att pensionera sig. Pelletsbärandet går till historien här på kullen och i vårt hus. Bergvärmen gör sitt intåg. Stor investering, en eftergift åt det enklare livet och åt ålderdomen. Läs – K klarar sig själv om/när jag faller ifrån.
Med döstädandet går det sådär. Men en del saker har faktiskt flyttat sig mot ökad entropi. Mer SKALL följa. Jobbar på det. Men det svider lite ibland liksom. Fast sjukt såklart. Att ha känslor för grejer. Det är INTE sunt. INTE alls. Där bör man frigöra sig. MÅSTE frigöra sig.
Livet går vidare. Världen är galen såklart. Putin måste hämnas fast det var han som började. Israel måste döda fler oskyldiga fast det bara är ett fåtal som är skyldiga. Skriker antisemitism så fort judar kritiseras för sina gärningar. Blinda för sin egen skuld. Som nazisterna. USA som ställt sig i de förorättades hörn fast de styrt och ställt som världsherrar sedan andra världskriget. Vi har mycket att tacka USA för i Europa, men någonstans tar också den tacksamheten slut. USA har oss att tacka för mycket av sitt välstånd.
Men skygglappar på. Fast de borde vara av. Så att vi reste oss som en man. Avskaffade veto i FN. Sa NEJ till alla krig. Ställde oss i mitten. Som en mur av fred. Ja, klädda i blått.
Juni. Men jag fryser lite lagom. Det blåser nämligen. På något sätt hittar det kalla alltid mig. Plågar. Skrattar åt mig. Tar sig in och igenom var jag än befinner mig.
Men sol. Ibland. Varmt om man befinner sig i lä och låter solen lysa på sig. Koltrastsång. Alltså inte så illa som det först verkar. Men just nu sitter jag ändå inne. Är trött. Funderar på om inte en timme på soffan skulle kunna göra underverk. Men vafan. Vid tre en vanlig vardag. Det tar emot liksom.
Letar lugnet. Kodarlugnet. Men “mycket annat” pågår. Det där som stör men måste ordnas, lösas. Jag är löjligt känslig på det där viset. Borde skärpa mig. Ja borde HA skärpt mig. Jag menar i min ålder. Man har ju varit med om saker. Men det hjälper inte. Är en en-sak-i-taget-människa, någon slags skada troligen.
Funderar faktiskt på att klippa gräs. Planen var att göra det innan jobbet nu på morgonen. Men regn under natten. Blött. Ingen ide. Man får vänta. Nu skulle alltså vara ett gyllene tillfälle. Men varför göra idag det man kan göra imorgon.
På fredag är det nationaldag. Själv är jag inte mycket för det nationalistiska. Nationalismen har skadat och rivit ner mer än den har byggt och skapat. Dumheter rent utav. Fast varenda helgdag inskriven i almanackan är väl en dumhet den med. Religiöst trams alltsammans utom nationaldagen då som är brunskjortornas födelsedag. VI ÄR BÄST liksom, fast det aldrig är så. Kanelbullens dag borde bli helgdag istället för kristi flygare. Realiteter kontra sagor år 2025.
Men man kan ju fira som man vill som pensionär. Ja och man gör det.
Fast för en extra dag ledigt köper arbetarna vad som helst och har alltid gjort. Första maj förresten. På riktigt. Helgdag. Tänk att borgerligheten inte lagt ner. Inget att invända mot första maj. Fast “Internationalen“… urk… nog känns den bra mossig.
All time low inträffade för ett tag sedan musikmässigt. Nu är det ännu sämre. Man skall sättas på plats. Som om man nu inte redan satt där man sitter. Men känns inte riktigt som ett nederlag ändå. Vad spelar det för roll liksom. Det är bara när det lyssnas mer än man förväntar sig som det spelar roll. Då undrar man ju… Hur är det ställt med folks musiksmak egentligen.
Nåja.
Måste försöka få till lite kod ändå.
Tror jag.
Tror du?
Räck upp en hand den som blir förvånad!