“Kyla, vik hädan” utropar jag sen går jag ett varv kring huset, ser sur ut, fryser så in i helvete, och förbannar ickevärmen här i mellansverige. Så länge kan man dock inte vandra omkring där ute protesterandes. Det är verkligen kallt. Två och en halv Celsius. Så jag (och katten) går, jag fortfarande svärande, in i huset igen och fortsätter sura där. Där håller vi oss nu tills det blir varmare.