Senast lästa bok

Vardagar av Ulf Lundell / Fint förlag skall det vara.

Man kan ju tänka att det här, det här gnället, de här fågelobservationerna, de här trasiga bilarna, de här ändlösa vardagarna i Österlen, vill väl inte en jävel läsa om. Ja så jäkla stor skillnad är det inte mot den här bloggen. Gubbar som nedtecknar och gnäller om tillvaron, ja och känner sig ensamma i världen. Jag har fyrtio läsare per dag i genomsnitt ungefär, och UL , ja han skrattar hela vägen till banken med alla sina. Skillnad finns alltså.

För visst finns det läsare som är beredda att hosta upp de tvåhundra spänn som boken kostar. När det här skrivs toppar boken försäljningslistorna. Men det ÄR Ulf Lundell såklart. Det finns skvallerfaktor. Men så spännande är det nu inte. Det är verkligen gråmulen skilsmässovardag det här materialet.

Jag blir faktiskt förvånad över den där första platsen. Själv gillar jag att läsa om det där vardagliga, slow TV, men gör verkligen så många andra det också? Ja jag blir förvånad. jag vet att förlagen översköljs av vad de kallar “Ulf Lundell manus”. Man borde alltså hoppa av glädje. Men man gör inte det. Man hatar de där manusen. Det är tydligen bara EN “Ulf Lundell” som fungerar.

Men jag gillar den här boken. Läser den med glädje. Hela vägen till sista sidan. OCH. Tjoff. Slut. Precis som jag läst de flesta andra av hans böcker.  En ligger visst fortfarande och väntar efter vad jag förstår. Men jag gillar. Känner igen mig i mycket. Fast min ekonomiska situation såklart är en helt annan.

En vän får sig en känga i den här boken. Knappast välförtjänt såklart. Men han, Ulf,  ÄR per definition en sur gammal gubbe. Det är så sura gamla gubbar fungerar. Jag om någon borde veta. Så det går nog att överleva också för min vän

Jag känner att man borde skriva till den där U.L. Som en vän. Idoler ger jag inte mycket för. Men vi har mycket att “prata” om. Men inser såklart att ett svar från honom inte är att vänta. Inte för att han är den store stjärnan utan för att han såklart inte ens kan svara. Det spelar ingen roll vilka brev som når honom. Det svar han skickar kanske säljs till en tidning, eller når avvägar och säljs då. Som kändis kan man aldrig lita på någon där man sitter i sitt höga torn. Där finns priset man betalar för sitt kändisskap och pengarna.

Så det blir inget brev till Ulf Lundell. Monologer kan jag skriva här. Och  U.L. kommer aldrig läsa en rad som skrivs här. Han är för fast i kända tänkares tankar för att fatta att det är fiskargubben i byn bredvid som sitter på livshemligheterna. Men det där måste han alltså komma på själv. Jag tänker inte tala om det för honom.

Men läs för helvete!

Alla andra böcker jag läst finns här.